Det är den typiska dramaturgin. En till synes idyllisk bild döljer en mardröm. De ponnierna och korna som rör sig i det inhägnade landskapet döljer ett mänskligt experiment som handlar om rewilding.
Hästarna och korna som går fritt lever efter naturens rytm. Då det finns mycket att äta, lever de gott, men när det tryter får de svälta.
Enligt Molslaboriatorium handlar projektet om framtidens natur och att skapa så naturliga processer som möjligt med så lite mänskligt ingripande som möjligt:
Rewilding handler om fremtidens natur. Ved at tage bestik af, hvordan naturen på vore breddegrader har fungeret gennem millioner af år, tilstræber man at genoprette naturlige økologiske processer med så begrænset menneskelig indgriben som overhovedet muligt.
Rewilding Mols
Rewildingexperimentet är kontroversiellt. 2021 polisanmälde Naturstyrelsen laboratoriet för vanskötsel av djur, ”Naturstyrelsen politianmeldt – dyrlæge havde aldrig set noget lignende” (Tantholdt & Bertelsen, 2021). I artikeln ”Molslaboratoriets dyr er evig kilde til debat og forvirring.” (TjekDet, 2023) ger en översikt kring kontroversen.
Jag lärde mig om Molslaboratorium utanför Århus genom ett reportage i Tidningen Djurskyddet, ”Rewilding gör djuren olika inför lagen” (Thelander, 2023). Det är därifrån som jag fick inledningen. Efter den idylliska inledningen radar de upp kritiska exempel som de själva visserligen inte upplever, men som de får berättat för sig.
Deras ciceron är hästveterinären Lotte Bøgedal. Hon påpekar att gräset under tiden Tidningen Djurskyddet besöker platsen är frodigt, men hur det senare under säsongen betas ned tills hästarna bara får i sig sand.
Både hästar och nötkreatur står inne bland träd och björnbärssnår och stoppar i sig det de kan – alternativet är ju att svälta.
Thelander, 2023:27
Hästveterinären Lotte Bøgedal menar att om hennes hästar hade blivit behandlade på det viset hade hon fått höga böter. Vad hon syftar på är att hästarna inte blir avmaskade, får tandvård eller sina hovar verkade.
Hästarna är exmoorponnies och nötkreaturen Galloway, enligt Århus Naturhistoriska Museums hemsida. Till antalet är det 26 hästar och 15 galloway på 120 hektar. Enligt dem följer de dansk lag och de redovisar de olika kontrollbesöken som har utförts och att de senaste åren har polisen och FVST (fødevarestyrelsen), typ som Jordbruksverket i Sverige om jag har förstått det rätt.
Molslaboratorium är en forskningsstation där man kan att låta forskare undersöka hur biotopen förändras över tid av de betande hästarna och nötkreaturen. På Århus Naturhistoriska museum finns en förteckning över de forskningsartiklar och rapporter som har gjort i anslutning till projektet från 2010 och 2020.
I en studie (Brunbjerg, Bruun, Dalby et. al, 2020) som publicerades i Oikos har biologerna undersökt flera platser i Danmark, varav en är Molslaboratoriets område. De menar att det handlar om hur marken brukas och att detta påverkar hur rikt biotopen är på organismer. De menar att stora växtätare påverkar möjligheten för organismerna genom att de håller tillbaka vissa dominanta arter från att ta över.
Detta är något som visas gång på gång och även jag har gjort en kort genomgång av det i inlägget Ja till skogen…, nej till skogsbruk, som handlar om hur olika arter kamp för att föröka sig tar sig uttryck. Hästarna och nötkreaturen i Molslaboratiets ägor gör att växtligheten ständigt är under tryck. Om de utfordrades skulle inte samma effekt kunna uppstå.
På bilden nedan, tagen från den äng som jag har anlagt i trädgården, ser vi hur de arter med lång stjälk gynnas. De med kort stjälk fråntas solljuset.
Molslaboratoriet väcker en mängd både antropologiska och ekologiska frågor. Vissa har jag tidigare har varit inne på, se till exempel Hämpling, pipa och natursyn. I exemplet med Molslaboratorium visas det genom att hästarna och nötkreaturen har en annorlunda ställning än de vilda arterna. De innehar en mellanställning, där de inte kategoriseras som tama men inte heller som vilt. De står under människans lagar, samtidigt som de lyder under viltets betingelser.
Efter läsningen av reportaget kom jag att tänka på när jag var och red i Badlands i North Dakota. Där levde mustanger, hjortar och bisons. Vi såg ofta prärievargar. Hjordarna kunde röra sig över stora ytor. Det var inte inhägnat.
I Indien minns jag hur kor och grisar tilläts röra sig fritt i stads- och bylandskap. Det sker delvis i Sverige där rådjur söker sig till svenska trädgårdar för äpplen och tulpaner. Vildsvin bökar upp golfbanor. Vi stänger in, av goda och praktiska skäl, samtidigt finns det också något tillslutet i vår lagstiftning som manifesterar vår syn på natur och kultur.
Frågan jag ställer mig är hur vårt tätbefolkade landskap, men också med ett lagsystem som inte tillåter hästar och nötkreatur fritt vandra i landskapet, kan förvildas?
Vad vi ser i frågorna kring rewilding eller förvildning är att de öppnar upp för alternativa framträdelser av naturen (se En lång hundpromenad: kalhyggen). Dessa frågor måste, som i fallet Molslaboratorium, bearbetas. I den kompromisslöshet som de visar framtvingas en diskussion om hur vi ser på vad som är naturen och våra olika föreställningar om hur den bör förvaltas.
Fotona nedan togs igårkväll (3/7) då jag har varit i Strömstad i några dagar.
Nu regnar det ute. Men under många veckor gjorde det inte alls och gräset är torrt och visset.
Referenser:
Brunbjerg, Kirstine, Bruun, Hans Henrik, Dalby, Lars, et al. (2020). ”Multi-taxon inventory reveals highly consistent biodiversity responses to ecospace variation”. Oikos. 129: 1381–1392, 2020, doi: 10.1111/oik.07145
Naturhistorisk Museum Århus (2023). ”Status for projektet”, Naturhistorisk Museum Århus. https://www.naturhistoriskmuseum.dk/molslaboratoriet/rewilding-p%C3%A5-molslaboratoriet/status#10599 (Hämtat 230704)
Naturhistorisk Museum Århus (2023). ”Rewilding Mols”, Naturhistorisk Museum Århus. https://www.naturhistoriskmuseum.dk/rewilding-1
Tantholdt, Julie & Bertelsen, Frida (2021). ”Naturstyrelsen politianmeldt – dyrlæge havde aldrig set noget lignende”. Nyheder TV2, publicerat den 20210319. (hämtat 20230704). https://nyheder.tv2.dk/2021-03-19-naturstyrelsen-politianmeldt-dyrlaege-havde-aldrig-set-noget-lignende
Thelander, Jeanette (2023). ”Rewilding gör djuren olika inför lagen”. Tidningen Djurskyddet, Nr 2:26–29.
TjekDet (2023). ”Molslaboratoriets dyr er evig kilde til debat og forvirring. Her er, hvad du skal vide om det udskældte rewilding-projekt”. POV International, publicerat den 20230619 (hämtat den 230704). https://pov.international/molslaboratoriet-rewilding-debat-forvirring/
