Jag fick frågan om varför jag inte har skrivit på länge och svarade att jag har inte förmått att göra det. Ikväll har jag slitit mig från teven för att äntligen sätta igång igen. Det som verkligen fick mig att skriva detta är dels hennes kommentar och när jag såg en fjäril lyfta från äpplena som i alla möjliga storlekar växer tätt på grenarna.
Det är inte bara en fjäril som har hittat dit utan olika steklar och flugor. Någon insekt penetrerar skalet, förruttnelse inträder och det söta fruktköttet lockar olika insekter. För en professionell odlare är det en mardröm, men för mig är denna mångfald av insekter något vackert.
På väg hem häromdagen funderade jag på vad för slags organismer detta kan locka? För även om jag är villig att dela med mig vill jag ändå plocka så jag kan göra äppelmos på de små och vira in de större i tidningspapper så de håller längre.
Körsbären går till fåglarna och plommonen till insekterna, men aromaäpplena vill jag kunna njuta av. Och samtidigt säger vissa ekologer att det handlar om en balans som uppkommer efter tid. Först kommer förlusten med de många ”skadeinsekterna” för att sedan locka till sig deras fiender, som kan vara allt från andra insekter till fåglar.
Jag är spänd på hur det kommer att arta sig.
När jag klippte gräset för en månad sedan trodde jag det skulle bli sista gången. Men brittsommaren och fukten i marken gör att det kommer att krävas en klippning snart. Jag gör det när löven från kastanjen har fallit.
