Den andre varje månad: det etiska samtalet och vargen i S:t Olof

Maggie nosade i gräset vid Ankedammen i Jonebergsparken. Gräsänderna strömmade upp mot oss. De måste vara vana vid att bli matade. Maggie tittade på dem utan att veta vad hon skulle göra. Vi gick vidare i solskenet. Jag var på väg för att köpa bensin till gräsklipparen. Ängen skulle klippas. Pilskotten hade jag redan klippt ned.

Efter klippningen läste jag valda kapitel ur Arne Næss filosofiska verk Ekologi, samhälle och livsstil: utkast till en ekosofi (1981).

När jag läste boken första gången reste jag i Sydafrika och Zimbabwe. Jag hade stoppat in tidningsklipp, som jag nu kastar förutom en kopia av förordet till Guardians of the Soil: Meeting Zimbabwe’s Elders (Hove & Trojanow, 1996). Då strök jag under några meningar från den poeten Chenjerai Hove om hur visdomen kommer ur iakttagandet av naturen. Han skriver:

A tree has a leaf. The leaf cheats the onlooker. We call the tree green. Instead of remembering that the leaf is only a part, a small one, of the tree. The Shona people of Zimbabwe looked at the tree and learnt that the leaves cheat.

En poet vrider och vänder på orden. Om vi är tålmodiga väcker det andra tankar. Jag tänker på Næss utläggning av värderingar och hur hans tålmodiga genomgång av dess olika aspekter. Hans mål är att bygga ett system som han kallar ekosofi T. Ett system är viktigt, menar han, för att det gör klart för en själv var man står och det leder till en förmåga att presentera något genomtänkt och giltigt. Han skriver om system att:

‘Varje påstående som ställer krav på giltighet, förutsätter att det själv utgör en del av ett tillnärmelsevis totalt system’. Fruktbarheten hos denna tes består huvudsakligen i en implicerad uppfordran till medvetenhet om ett påståendes förutsättningar och situationsramar.

Næss (1981:80).

För att anknyta till Chenjerais ord gör det systematiska tänkandet att vi förhoppningsvis inte påstår att vi pratar om trädet, när vi egentligen bara påtalar att löven är gröna.

I gårdagens inlägg påtalade jag vikten av att värderingarna är tydliga, vilket bygger på att jag själv och andra förstår förutsättningarna. I detta finns det också en inramning i samtalet som vi alla behöver vara vaksamma på.

Allt för ofta, menar Næss, låter vi det teknokratiska tänkandet ta över, då det låter mer vetenskapligt och värderingsutsagorna döljs. Han tar exemplet med en motorväg som planeras att byggas. Byggnadschefen motiverar skälen med att de har räknat på det och att datan menar att den bör byggas. Byggandet av motorvägen blir det enda giltiga alternativet och därigenom fråntas de som ifrågasätter byggandet sin legitimitet.

I denna anda används behovsutsagor. Ett exempel som han nämner är industrin som ”har behov av dubbelt så mycket energi” (1981:88). Slika påstående, menar han, döljer de underliggande värderingarna och motargumenten blir ett förnekande av ”behoven”, det nödvändiga. Likaså, skriver han, är att hävda att vida och abstrakta begrepp som industri har ”behov” är att besjäla dem.

Levande varelser har behov. Frågan uppstår då om det är möjligt att tillfredsställa dem. Att äta är ett behov, men vad vi föredrar att äta är en preferens. Genom att vi uttrycker en preferens, blir värderingen tydlig. Därför vill han snarare att man använder sig av preferensutsagor.

Låt oss ta exemplet rovdjursfrågan i Sverige. I inlägget Nog fan tänker vi inte som ett berg tar jag upp spridningen av vargen i Europa. Vargens utbredning möts både positivt och negativt. Ur ett ekologiskt perspektiv är vargen viktig eftersom den uppfyller vissa funktioner som att den får vilt som älg att röra på sig vilket minskar sjukdomar. Ur skogsbrukets perspektiv är det bra då det minskar skadorna på tallplanteringarna. Däremot finns det vissa livsstilar som påverkas. Till exempel upplever vissa en rädsla när de rör sig i skogen. Jakten med lösa hundar påverkas då det inte är ovanligt att vargen dödar hundar.

Här finns det olika värderingar som är potentiellt i konflikt. Å ena sidan finns det positiva delar med vargen och å andra sidan uppstår det problem. Genom att här tydliggöra värderingarna och se dem som preferensutsagor blir skiljelinjerna synliga. Till exempel tänker vi oss en som bedriver fårskötsel vilket försvåras av närvaron av varg, samtidigt som fårskötsel är en viktig del i att hålla landskapet öppet. Problemet kan uttryckas i en formel. Fårägare föredrar att vargen inte vistas i närheten av hennes får. Dessa preferensutsagor kan uttryckas ur flera perspektiv och konfliktlinjerna blir då tydliga.

Utifrån utsagorna kan man se till vilka prioriteringar som bör få företräde. Genom att konflikterna är definierade, kan man utgå från om det finns en överordnad utsaga. Ett aktuellt exempel från här i trakten läser jag om i Jägarnas riksförbunds tidskrift Jakt & Jägare. De skriver att en ”genetiskt viktig varg” inte får skyddsjagas trots att den har dödat tre får i S:t Olof, Genetiskt viktig varg – länsstyrelsen stoppar skånsk skyddsjakt (Grahn, 2023). Ett överordnat mål gör att vargen får leva, medan fårägare i trakten riskerar att fler får rivs.

Næss poäng är att genom att att se till preferenserna, som kan grunda sig i upplevda behov, kan problemet diskuteras. Grundförutsättningar och situationsramar fastställs och olika möjliga lösningar presenteras. Har det funnits möjlighet att sätta upp rovdjursstängsel? Kompenseras fårägarna för förlusten? Hur ska vi se på genetiskt viktiga vargar? Ska de prioriteras även om de river får? Likaså är frågan om Jägarnas riksförbund använder händelserna för att argumentera för sin ståndpunkt att de är helt emot ”frilevande varg i Sverige”, se Jakt på de stora rovdjuren – då är vi rätt val för dig!?

Etik handlar om värderingar och hur de i sin tur påverkar vår syn på handlingar. Länsstyrelsen i Skåne har avslutningsvis beslutat att skyddsjakten är tillåten, men beslutet har överklagats och den ”är pausad i väntan på att förvaltningsrätten tar ställning till överklaganden som kommit.” (Länstyrelsen Skåne, 2023)

Referenser:

Grahn, Ossian (2023). Genetiskt viktig varg – länsstyrelsen stoppar skånsk skyddsjakt. Jakt & jägare. Publicerad 231018 (hämtat 231102).

Hove, Chenjerai; Trojanow, Ilja. (1996) Guardians of the Soil: Meeting Zimbabwe’s Elders. München: Frederking & Thaler Verlag

Länsstyrelsen Skåne (2023) Skyddsjakt i reviret Linderödsåsen efter fjärde konstaterat vargangrepp. Länsstyrelsen Skåne. Publicerat 231025, uppdaterat 231027 (hämtat 231102)

Næss, Arne (1981). Ekologi, samhälle och livsstil: utkast till en ekosofi. 1. uppl. Stockholm: LT