Det är en aprildag för sju år sedan. Det var ett nytt område i en del som jag ofta besökte på norra Billingen. Jag vill minnas det som en varm vårdag då jag och Maggie gick längs en grusväg i skogen. Hon gick i spårlinan så att hon kunde röra sig över större ytor. Jag följde efter och blickade då och då på kartan för att se så jag inte hade vikit av på fel väg.
Vi kom till glänta i skogen. Ett litet kalhygge som öppnade upp den täta granskogen. Det var en vägkorsning. Vägen åt vänster knöt ihop den här rundan med andra rundor, men det visste jag inte då. Jag gillar att knyta ihop mina promenadrundor i allt större cirklar.
Maggie fann något i det vårbleka gräset och jag gick för att kika på vad det var. Det var en älgskalle.
Förmodligen hade älgen skjutits under jaktsäsongen. Huvudet hade lämnats. Kanske var det ett sätt att ge tillbaka till naturen?
I veckan tänkte jag på innufolket och inuiterna som jag skriv om i Ignorance i bliss och hur de ser jakten som ett sätt att upprätthålla relationen med vildrenen. Jag låg i soffan och tänkte på hur vi i vårt samhälle snarare ser till den enskilda delen och hur vi i vårt samhälle delar upp i enskildheter, snarare än att se till sammanhanget.
Det enskilda som inte ses i det större sammanhanget gör oss ignoranta för det större och riskerar därför att förlora sin betydelse. Jag tänkte på en fågelvinge och hur den hör ihop med en fågel, som medger dess flygförmåga. Det är ett gammalt sätt att tänka som berättar om att det enskilda livet inte är det samma som dess miljö och ändå är det.
I den buddhistiska texten ”Milindapanha” möter kungen Milinda ”den vördnadsvärde” Nagasena. Kungen frågar honom vad jaget är. Istället för att svara börjar Nagasena ställa frågor:
Mina trosbröder tilltalar mig som Nagasena, ers majestät, vad är i så fall detta Nagasena? Är det håret på den mannen som är Nagasena, högvärdige?
Milindaphana, ur Buddha talade och sade, 1971:147
Kungen svarar ”förvisso inte” och så fortsätter dialogen där Nagasena ställer fler och fler liknande frågor. Poängen är att Nagasena existerar, men vad han är går inte att fånga. Jag vill gå ännu längre genom att också placera Nagasena i ett sammanhang och utan det så skulle han inte existera.
På samma sätt som jaget existerar samtidigt som det inte går att beskriva vad det är blir frågan om naturen lika svårfångad. Låt oss återgå till älgskallen som Maggie hittade på norra Billingen och fråga oss vad en älg är?
På Wikipedia läser vi att de tillhör släktet ”partåiga hovdjur och de störst nu levande hjortdjuren” och ”förekommer i skogsmark och trivs i miljöer med sjöar och våtmarker” (älg). Vi har en kategorisering och en lokalitet, men det fångar inte den tysta jätte som skymtades i regndiset, för att sedan vara försvunnen utan att jag hade hört den röra sig.
Jag och Maggie kom runt hörnet på en skogsväg och där stod tre älgar och betade på de meterhöga tallplantorna. De gav sig av in i skogen. Tallplantor är inte älgens första val av föda. Hellre äter de växter av odonsläktet, som blåbär och lingon, vilka innehåller mycket mer näring. I artikeln ”Small scrubs with large importance?” (Spitzer et al., 2021) undersöker Robert Spitzer och medförfattarna älgens ekologi och förhållande till de andra hjortdjuren.
I Sverige, skriver de, lever fyra hjortdjur, älg, rådjur, dovhjort och kronhjort. Liksom i övriga Europa finns det en stor population av hjortdjur och andra klövdjur (se också Carpio, Apollonio & Acevedo, 2020). Det leder till att de formar sina nischer (se inlägg Funktion, nisch och stjärtänder). Älgen genom sin storlek är en slags Nordens giraff, skriver Spritzer et al., genom att den når högre och har en stor mun med stora tänder vilket gör att de kan beta av tallen. Tallen är inte särskilt energirik och energifattig, men just genom att de förmår att ta stora tuggor får de i sig tillräcklig med näring. De andra hjortdjuren har inte den förmågan, vilket har gjort att älgen har kunnat ta den ekologiska nischen.
De ekologiska nischerna skapar en väv av förhållanden i naturen. Genom tallplanteringarna har älgen genom sin förmåga att ta del av den näringen kunnat anpassa sig till människans brukande av skogen. Det har också satt henne i konflikt med människorna genom kostnaderna som betandet orsakar.
Från den här punkten skulle jag kunna ta flera olika vägar framåt. Men jag väntar med dem. Vad jag här ville peka på var att genom att fokusera på det enskildheterna riskerar vi att missa att helheten är större delarna. Älgen formar och har formats av det nordliga landskapet. Den är en del i den väv som inte bara handlar om näring utan också om relationer. Människan genom sin verkan påverkar älgens förutsättningar av leva och älgen försöker bara leva sin natur.
Genom att sätta sig ned på huk och studera älgskallen så kan vi uppleva att detta vita kranium inte bara har tillhört en älg utan också att levde i norra Billingens skog. Den var ett resultat av evolutionen, av omständigheter och en dag på senhösten gick den ut på ett hygge och träffades av en jägares kula. Den slaktades. Blodet rann ned i jorden. Det som inte jägaren tog med sig bröts ned av organismer som tog del av dess samlade energi.
Utifrån denna älgskalle ser vi de olika nivåerna i näringsväven. Vi får syn på ekosystemets struktur och kan ana dess inre förhållanden mellan växter, växtätare, rovdjur och sedan nedbrytarna som ständigt pågår.
I denna väderblekta älgskalle ser också det som endast människan med sitt medvetande kan förstå och som vi gärna värjer oss emot, det som fångades i den latinska sentensen som alla de romerska kejsarna fick viskat i sitt öra: memento mori (Kom ihåg att du är dödlig).
Referenser:
Carpio, Antonio J.; Apollonio, Marco; Acevedo, Pelayo. (2020). Wild ungulate overabundance in Europe: contexts, causes, monitoring and management recommendations. Mammal Review. https://doi.org/10.1111/mam.12221.
Spitzer, Robert; Coissac, Eric; Felton, Annika; Fohringer, Christian; Juvany, Laura; Landman, Marietjie; Singh, Navinder J.; Taberlet, Pierre; Widemo, Fredrik; Cromsigt, Joris P.G.M. (2021). Small shrubs with large importance? Smaller deer may increase the moose-forestry conflict through feeding competition over Vaccinium shrubs in the field layer. Forest Ecology and Management,
Vol. 480. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2020.118768.
Älgar. (2023, november 9). Wikipedia . Hämtad 08.40, december 16, 2023 från //sv.wikipedia.org/w/index.php?title=%C3%84lgar&oldid=54107496.
