Regeringen vill att skogen ska vara till för alla

Grönsiskan lever av alfrön på vintern. Jag stod och såg på dem hänga från grenarna plockandes de små fröna. Maggie väntade tålmodigt på mig. Innan grönsiskorna hade fångat min uppmärksamhet hade tankarna varit på ett annat plan.

Jag hade läste Lars Lundqvists, som skriver på bloggen, och Jonas Jakobssons debattartikel ”Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket måste dra tillbaka den nya skogsrapporten” (2024) i Altinget. I den beskriver de hur feltänkta slutsatserna är i Rapport 2023–16: Förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och definition av naturnära skogsbruk i Sverige (Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen, 2023). De menar att den inte tar hänsyn till de svenska förhållandena. Avslutningsvis menar de kategoriskt att rapporten borde dras tillbaka eftersom:

De vandringssägner och myter vi har pekat på har redan fått konsekvenser för möjligheterna att bedriva ett i verklig mening naturnära och värdeskapande skogsbruk i Sverige. Politikerna inom EU, regering och riksdag har matats med fantasier och hypoteser av sina myndigheter. Det är riktigt allvarligt.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket måste dra tillbaka den nya skogsrapporten

Deras kritik av rapporten, som jag endast ska gå in på ytligt, grundar sig på tanken att störningar i skogen medger en större variation av arter, men, menar de, detta fungerar inte i en svensk skog som ska bidra med timmer till skogsindustrin.

Störningarna skapar öppningar i grenverket som medger att en större variation kan tillkomma. De hänvisar till följande citat i rapporten:

Skogsbruket ska i huvudsak efterlikna en kombination av små- och mellanstora störningar orsakade av brand, bete, insektsutbrott, svampangrepp, vind och hydrologisk störning.

Rapport 2023–16:108

Jag stod och tänkte på detta när jag under vägen kom förbi en yta där vildsvin hade bökat upp marken vid stigen.

De är fascinerande hur de genom sina trynen kan fläka upp marken. Ekologiskt fyller de en viktig funktion då de erbjuder tillfällen för andra arter att etablera sig. Till exempel är gräs fantastiskt anpassad till att ta över ytor och tränga ut andra örter. Jag minns hur jag försökte räfsa upp en bit av gräsmattan för att dels plantera ringblommor, dels ge rum för etablering av vinddrivande frön. Inget resultat.

Lundqvist och Jakobsson påpekar syrligt: ”Skogsbranden får här trots allt vara med, men bara om den är svag, liten eller mellanstor, så att många träd överlever. Stora skogsbränder göre sig icke besvär.” Det var just detta jag tänkte på när jag kom förbi den uppbökade marken. För inom rewilding handlar det just om att tillföra en mängd arter som ”stör” skogen och marken vilket skapar en mångfald. I inlägget På naturens premisser hänvisar jag till Carl-Gustaf Thulin vid SLU som beskriver visenterna som ”ekosystemingenjörer” just genom deras framfart i skogen. Tanken tycks då var en skog där till exempel barkborrar och bränder ses som något positivt.

Utifrån ett rewildingsperspektiv är det en ytterst positiv tanke, men ur skogsbruket betingelser är det sämre. Det är här jag i mina tankar fastnade. För vi är åter tillbaka till de många perspektiven kring naturen, som jag ständigt återkommer till i mina inlägg grupperade under Samhälle och natur.

Jag vill beröra och sammanfatta några reflektioner jag gjorde utifrån morgonens läsning då jag inte bara läste i Rapport 2023–16: Förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och definition av naturnära skogsbruk i Sverige (Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen, 2023) utan även ur andra publikationer.

Rapporten är en beställning från regeringen. För att förstå den tror jag att man måste sätta in den i ett större perspektiv och det handlar framför allt om den samhällsförändring som håller på att ske. För att förklara vad jag menar ska jag nedan citera inledningen till avsnittet ”2.5 Det variationsrika skogsbrukets samhällsnytta”.

Det viktiga är här att se hur det handlar om ”samhällsnyttan”, vilket skapar ett väldigt brett perspektiv och därför inbegrips väldigt många olika delar. Se mina understrykningar i citatet med alla delar som ska beaktas.

Hur skogen ser ut och hur den brukas får konsekvenser för olika samhällsvärden, exempelvis produktion av biomassa, rekreationsvärden, biologisk mångfald, skydd mot ras och skred, förutsättningar för renskötsel, motverkande av klimatförändringar, klimatanpassning och upplevelsevärden. En utgångspunkt i arbetet med detta regeringsuppdrag är att det finns utmaningar i dagens skogsbruk som hyggesfritt och naturnära skogsbruk kan bidra till att minska.

Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen, 2023:20

Att tänka på är att stora delar av den svenska skogen är till stor del privatägd, från privatpersoner till stora bolag. Det är således ett stort ansvar som läggs på aktörerna, vilket rapporten understryker då författarna påpekar att sedan 1993 finns ”[e]tt större ansvar lades på skogsägaren; frihet under ansvar” (Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen, 2023:18).

Lundqvist och Jakobsson skriver att grunden till rapporten är baserad på ”vandringssägner och myter” och inte till ”fakta” om vad som är ett möjligt skogsbruk i Sverige. Själv tänker jag snarare på förändringen som pågår i samhället, vilket skapar denna mångfald av perspektiv som ska tillfredsställas.

Samhällsförändringen vill jag illustrera med att jag då och då roar mig med att titta på gårdar hos mäklarhemsidor. Det som har slagit mig är att de ofta skriver om pendlingsmöjligheter. Gårdarna säljs inte främst för att bedriva produktion utan för endast vara en boplats. Försäljningen är riktad till en grupp människor som flyttar ifrån staden till landet, men som har sin försörjning kvar i staden.

Att jag lade märke till detta beror på ytterligare en rapport som jag roade mig med i anslutning till den redan nämnda: Forestry and rural development in Europe Research results and policy implications of a comparative European study (Elands & Wiersum, 2003). Den handlar om hur skogen och landsbygden ska kunna utvecklas beroende på hur det ser ut i dagens Europa.

Forskarna har undersökt hur det ser ut i olika delar i EU angående land och stad. De diskuterar i begreppsdelen problematiken med vad vi menar med landsbygd och stad. Problematiken uppstår genom att man förr endast såg till förhållandet mellan människor och naturen. Det handlade om att livet då var ett produktionssamhälle, där man var relativt självständig genom att man producerade sina egna bruksprodukter och om möjligt sålde sitt överskott. I och med industrialiseringen inträdde konsumtionssamhället. Det innebar att många lämnade sina gårdar och arbetade vid fabrikerna. Då kunde man genom sin inkomst köpa produkterna i stället. Den stora urbaniseringen inträdde och många lämnade landsbygden med dess livsstil för staden.

Förändringen har inträtt nu när nya sektorer har tillkommit vilket för vissa har givit dem möjligheter till att bo på landet eller köpa ett fritidshus och jobba i staden. På fritiden vill många av oss röra oss ute i naturen, allt i från att plocka svamp till att cykla. Likaså har större kunskap tillkommit om biologisk mångfald, lägg därtill att bry sig om miljön har blivit en statussymbol för att öka sitt kulturella kapital. Allt detta har skapat en mängd olika intressen som regeringar i Europa, liksom EU, försöker samordna i rapporter där författarna tilldelas instruktioner för vilka perspektiv som de ska ta hänsyn till.

För att avslutningsvis återgå till Lundqvist och Jakobsson så tror jag att här krockar förutsättningar med att tillfredsställa perspektiv. Utifrån mitt perspektiv handlar det delvis om att en vision måste formas som de olika perspektiven måste förhålla sig till. Den måste vara faktagrundad, vilket innebär att konstatera att olika delar i Sverige har olika förutsättningar, liksom olika intressegrupper.

Eftersom vi lever i en förändringens tid där nya villkor med tiden blir allt tydligare samtidigt som olika intressen kommer att diskuteras och vissa kommer att förlora på förändringarna, medan andra kommer att kunna utnyttja dem. Jag tror inte på femårsplaner, men inte heller otydliga direktiv från ovan. Detta kommer att ta tid. Rapporter kommer att skrivas. Därför är det viktigt att de granskas av olika grupper och att det kommer till mångas kännedom.

Det är genom reflektionen som jämkningen med samhällsförändringarna kan ske.

Referenser:

Elands, BirgitH.M.; Wiersum, K.Freerk (2003). Forestry and rural development in Europe Research results and policy implications of a comparative European study. Forest and Nature Conservation Policy Group Report 2003-02. Wageningen University.

Kareiva, Peter M. & Marvier, Michelle (2011). Conservation science: balancing the needs of people and nature . Greenwood Village, Colo.: Roberts and Co.

Lundqvist, Lars; Jakobsson, Jonas (2024). Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket måste dra tillbaka den nya skogsrapporten. Altinget. Publicerad 240111 (hämtad 240111)

Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen (2023). Rapport 2023–16: Förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och definition av naturnära skogsbruk i Sverige. Skogsstyrelsen.