På väg från Sandhammaren såg jag havsörnen ute på fältet. Det var några hundra meter från Gislövshammar, på fältet. Jag vände bilen, körde tillbaka till platsen och stannade. Den åt något och brydde sig föga om mig. Det var en årsgammal örn. De yngre fåglarna, berättade en erfaren fågelskådare en gång för mig, tenderar att vara mindre rädda. Rädslan kommer med åldern.
Havsörnen höll på att utrotas från Sverige. Det var miljögifter, PCB och DDT, som gjorde att deras fortplantning hotades. De förbjöds och numera växer havsörnarnas antal. Förutom att det är vackra och mäktiga fåglar, visar också deras återväxt på att samlade åtgärder kan ge resultat.
Skälet till att jag inleder med detta är att jag sedan gårdagen har ägnat min uppmärksamhet åt en ö i Stockholms skärgård, Gisslingö. Där frodas mufflonfåren som jag nämnde i Det är jobbigt med demokrati. Hur de har kommit dit vet ingen, men en privatperson som driver ett jaktföretag har anklagats för att ha fört dit dem. Han har friats i rätten.
De som först uppmärksammade mufflonfåren och privatpersonen i media är Tidningen Skärgården, se Stora problem med vilt på Gisslingö (Augustsson, 2022) och Strid kring jakttorn på Gisslingö (Augustsson, 2023). Där kan vi läsa om turerna kring mannen som bedriver jaktföretaget Roslagens Jakt & Vilt.
När mufflonfår upptäcktes 2014 på ön anmäldes detta till polisen som menade att man inte kunde göra något, se artikeln Betalat för reservat med mufflon i (Aronsson, 2023) ATL. Just arten är intressant då de är väldigt stationära, vilket betyder att sannolikheten att de har gått över isen är låg. Någon måste ha fört dit dem.
Utifrån informationen som finns tillgänglig verkar en eller flera personer har tagit mufflonfår till Gisslingö. Där härjar de fritt. Försök att lokalbefolkningen att åtgärda detta leder ingenstans, medan ägaren till jaktbolaget tjänar pengar på deras närvaro. Länstyrelsen väljer att avvakta:
I reservatsbeslutet från 2015 skriver länsstyrelsen också att de då inte ansåg att det behövdes någon reglering av viltstammarna, men att de skulle följa hur viltet påverkade naturvärdena i reservatet.
Aronsson, 2023
Medan jag läste detta började jag begrunda vad ett samhälle är. Här har vi en privatperson som agerar på ett sätt som inte tycks gagna någon annan än honom. Hur bör ett samhälle agera i slika fall?
Igår skrev jag att vi håller på att civiliseras till döds i Sverige. Civilisation kommer från latinets civis som betyder typ stadsbo. Att vara civiliserad skulle då vara att man har slagit sig ned i en stad och blivit en del av gemenskapen där.
Ett samhälle skiljer sig från staden och civilisationen. Enligt SAOB är ordet ett fornsvenskt ord som betyder att hålla samman. Igår skickade mig en vän ett latinskt ordstäv: Non nobis solum. Det betyder: inte för oss själva ensamma. Jag tänker mig att det kan vara en bra definition på samhälle. Den politiske tänkaren Cicero förknippas med citatet och skriver i sammanhanget att vi människor är skapade för att kunna hjälpa varandra och ”vi bör följa naturen som vår ledare till detta mål” (Om plikterna, 1:22; 2021:57). Cicero skrev detta då han såg hur Julius Caesar tog makten i Rom och den gamla republiken försvann för det som skulle bli kejsartiden.
Gustaf Regnér frågar sig 1803 vad ett samhälle är i dess allmännaste betydelse och besvarar det med att det är att arbeta för det gemensamma bästa.
Hvad är Samhälle, taget i dess allmännaste bemärkelse? (Svar:) Ett mellan flera ingånget förbund, att med samlade krafter befordra gemensamt bästa.
Första begreppen av de nödigaste vettenskaper. Till svenska barns tjänst. (1803) (SAOB)
Ett samhälle behöver inte bara vara en ansamling av människor. Det kan också vara en koloni vampyrfladdermöss. Grundläggande i ett livskraftigt samhälle är att det inte finns parasiter. Natur- och samhällsvetare har upptäckt att i de flesta icke-hierarkiska samhällen finns det institutioner som reglerar parasiterna, eller free riders som de kallas i litteraturen.
Blodsugande fladdermössen är intressanta eftersom de delar med sig av blodet till de alla ungarna i kolonin. De gör det så länge som de ser att de andra honorna gör det samma. I ett experiment fångade forskarna in en hona och tömde henne på blodet i munnen. Snart upptäckte de andra honorna att hon inte matade deras ungar och slutade helt sonika att mata hennes (Garter & Wilkinson, 2013). I ett fungerande samhälle finns det således ett samarbete.
I Robert Axelrods bok The evolution of cooperation (1984/2006) diskuterar han den grundläggande frågan om vad har jag att vinna på att gå in i ett samarbete eller att avbryta det. Han menar att om det handlar om att upprätta ett samarbete över tid gäller det att inte utnyttja sina fördelar för då riskerar hela samarbetet på att bryta samman. Därför tenderar deltagare att bestraffa dem som inte samarbetar för att få dem att inte avvika. I boken tar han upp många intressanta exempel som till exempel att i Första världskrigets skyttegravar tenderade soldaterna på båda sidorna att sikta för att inte döda. Men om om någon från den ena sidan bröt mot denna upprättade överenskommelse sköt man en tid för att döda tills en ny pakt uppstod.
Om ett samhälle bygger på samverkan och en del av parten inte anser att det är rättvist uppstår det konflikter. I äldre tiders samhällen bestraffades parasiterna hårt, men det gjorde att även de som kanske var oskyldiga råkade illa ut. I vårt samhälle har vi därför upprättat lagar så att enbart anklagelser inte räcker. Det måste också kunna bevisas. Kan brott inte bevisas eller för den delen att det bara upplevs som orättvist uppstår ytterst svåra situationer. Konflikten mellan älgjägare och skogsägare är ett sådant, se till exempel Success by agreement?Uncovering power struggles in translating Swedish moose policy (Sjölander-Lindqvist, Hansson-Forman & Sandström, 2023).
I studien beskriver Sjölander-Lindqvist et al. skogen som ett utrymme där flera delar kommer samman. Det är inte bara älg, jägare och skogsägare utan även biologisk mångfald och människor som promenerar. Det finns således en mängd olika sociokulturella värden som möts i skogen.
[F]orest space, which is an important setting not only for moose but also for meat provision, wood production, agriculture, biodiversity and opportunities for human recreation. This provides a management situation where balancing of the various ecological, climatic, economic and socio-cultural values is difficult.
(Sjölander-Lindqvist, Hansson-Forman & Sandström, 2023:326)
För att kunna undersöka problematiken emellan olika grupper som tillbringar tid i naturen kan vi se till nedan figur från Vilt, människa, samhälle (Danell & Bergström, 2010). I Sverige har vi allemansrätt vilket betyder att marken, både privat och allmän, fritt får utnyttjas, dock inom vissa parametrar. Nyttjandet är således reglerat, medan tillträdet är öppet. Om en skogsägare vill avverka över 0,5 hektar måste det godkännas.* Om man får jaga eller inte är reglerat inte bara efter ägodom, utan också tid på året och även geografiska områden.
Om vi återvänder till Gisslingö i Stockholms skärgård har någon släppt ut mufflonfår och även kronhjortar. De har med tiden förökat sig och bestånden hålls inte ned av jakten. De utfodras, men äter också i trädgårdar, betar ned de skyddade dvärgbjörkarna. Grannarna störs. Däremot får de inget skydd från Länsstyrelsen. Den enda som tycks vinna på detta är ägaren till Roslagens Jakt & Vilt som erbjuder viltjakter.
Om vi utgår från frågan om motståndskraft som jag tog upp igår och funderar på hur ett sådant samhälle kan se ut, så bygger det i grunden på samarbete över tid. Om det samarbetet ansträngs för mycket kommer det att ske fler och fler avhoppare. Om vi följer litteraturen, som Axelrod, kommer vi även att få uppleva när de som inte följer samarbetet och inte får sitt straff av samhällets institutioner kommer att bli bestraffade på andra vis.
Men detta är främst ingen politisk utan en antropologisk blogg som i grunden handlar om rewilding. Från början tog jag upp mufflonfåren med anledning av den rewilding som delar i jägarkåren har ägnat sig åt. Gisslingsö är inget enskilt exempel utan de finns även i utanför Uppsala och Vara, se Mufflonfår förstör åkrar – nu ska stammen minskas (Westin, 2020).
Den rewildingrörelse i Europa som är seriös, utgår från undersökningar och tillstånd, inte från handlingar på eget bevåg. Det är en vilja att i samklang med samhällena utveckla inte bara det ekologiska utan även att med lokalbefolkningen kunna skapa något som bidrar till det gemensammas bästa, naturen och människorna.
*Tack Lars för kommentar. ”Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska du anmäla till Skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg. Detsamma gäller avverkning för annat ändamål än virkesproduktion. Du behöver inte skicka in en anmälan om avverkning vid röjning eller gallring.” Skogstyrelsen
Referenser:
Aronsson, Ulf (2023). Betalat för reservat med mufflon i ATL. Publicerad 231012 (hämtad 240128)
Augustsson, Peter (2022). Stora problem med vilt på Gisslingö. Tidningen Skärgården. Publicerad 221109 (hämtad 240128)
Augustsson, Peter (2023). Strid kring jakttorn på Gisslingö. Tidningen Skärgården. Publicerad 230329 (hämtad 240128)
Axelrod, Robert (2006[1984]). The evolution of cooperation. London: Penguin
Carlsson, Lars; Danell, Kjell; Lundberg, Per (2010). ”Viltförvaltningens teoretiska grund” Danell, Kjell & Bergström, Roger (red.). Vilt, människa, samhälle. Stockholm: Liber. Ss. 209–225.
Carter, Gerald G.; Wilkinson, Gerald S. (2013). Food sharing in vampire bats: reciprocal help predicts donations more than relatedness or harassment. Proceedings of the royal society b: Biological sciences. Vol. 280:1753. https://doi.org/10.1098/rspb.2012.2573
Cicero, Marcus Tullius (2021). Om plikterna. Göteborg: Daidalos
Sjölander-Lindqvist, Anneli; Hansson-Forman, Katarina; Sandström, Camilla (2023). Success by agreement? Uncovering power struggles in translating Swedish moose policy. Environmental policy and government. Vol: 33:3, ss.325–335. https://doi.org/10.1002/eet.2033
Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Samhälle (tryckår 1964).
Westin, Eva (2020). Mufflonfår förstör åkrar – nu ska stammen minskas. ATL. Publicerad 201026 (Hämtad 240128).
