I slutet av 2019 JO-anmälde moderaten Carl-Wiktor Svensson Länsstyrelsen Kalmar för barksborrens spridande (Aronsson, 2019). Efter en skrivelse till Länsstyrelsen Västmanland stämde även AB Karl Hedin staten för barkborreangrepp (Aronsson, 2021). I båda fallen handlar det om ”skadeinsekter” från naturreservat som skadar produktionsskogarna i närheten. AB Karl Hedin fick inte rätt mot staten (Stärn, 2022).
Länsstyrelsen Västmanland förklarar att skogsvårdslagen inte gäller i naturreservat utan det är syftet med reservatet som bestämmer.
Skogsvårdslagen gäller inte inom reservatet, där gäller föreskrifter och skötselplan för att uppnå reservatets syfte. Enda verkningsfulla åtgärden hade varit att kalhugga, men då hade vi också tagit bort de värden som skulle skyddas och gått emot föreskrifterna.
Stämmer staten på miljonbelopp (Aronsson, 2021).
Jag kom att tänka på detta mål medan jag läste Human ecology: basic concepts for sustainable development (Marten, 2001), en bok jag verkligen rekommenderar.
Boken beskriver några grundkoncept för att undersöka landskap med dess förutsättningar och möjligheter. Författaren utgår från ett systemteoretiskt resonemang, där delarna hela tiden påverkar varandra genom återkoppling. Den kan vara positiv och negativ. Positiv återkoppling betyder att något gynnas, medan negativ att det hindras. Tillsammans skapar detta ett system, se sista delen i inlägget I Piqueyrot vid Hourtains strand.
I boken använder författaren figurer som hjälper till att fundera kring hur naturen fungerar och hur människan påverkar den. Människan har gjort två stora förändringar i sitt levnadssätt som med tiden har påverkat naturen som helhet, jordbruks- och industriella revolutionen.
Jordbruksrevolutionen skedde då vi gick från att vara jägare och samlare till att aktivt börja odla vissa grödor. Abstrakt uttryckt koncentrerade sig människorna på ett bestämt urval grödor på bekostnad av de andra utifrån de geografiska områdenas förutsättningar. Till exempel gynnades vete på bekostnad av andra möjliga sädeslag, vilket vi ser i figuren nedan
Vad som skedde var att både de utvalda växterna och människorna fick en evolutionär fördel. Detta skedde givetvis också med vissa djurarter som boskap, får och hästar. Till en början påverkade människan lokalt, men med tiden som hon spred sig över jorden påverkade hon allt större delar. Idag finns det ingen del av kontinenten som hon inte påverkar.
För att kunna odla dessa grödor påverkade hon också delar av det lokala landskapet som genom åkrar och ängar. Eftersom hon var bosatt påverkades också det omgivande landskapets växter av djur av hennes närvaro. Det öppnade landskapet, samt betandet av kor och hästar gav växter som kräver mycket ljus fördel. Gräsarter är en grupp som har gynnats av det landskapet.
I naturen påverkas arter av andra arter. De utvecklas till att inta vissa nischer där de kan frodas, se Funktion, nisch och stjärtänder. I det inlägget hade jag med nedan figur som åskådliggör hur nischer skapas.
De olika organismerna utnyttjar de tillgängliga resurserna i omgivningen för att kunna överleva. De organismer som inte hittar tillräckligt med föda dör. De som har mycket frodas. Om ett landskap är relativt stabilt kommer det att ske en samutveckling (coevolution) mellan olika organismer, där de blir helt beroende av varandras existens. I ett föränderligt landskap gynnas de som har en hög anpassningsmöjlighet.
I brukandet av naturen utnyttjar människor detta genom odla vissa arter och ta bort dem som påverkar de andra negativt. Då växter kräver fotosyntes och näring från jorden kommer jordbrukaren att göra så att de får maximalt med ljus och att andra växter inte konkurrerar om näringen.
En systemteoretiker ser till hela landskapet och hur de olika delarna påverkar varandra genom positiv eller negativ återkoppling. Eftersom det betyder att mångfalden minskar. Problemet med minskad mångfald bygger på ett systemteoretiskt resonemang och det är här som vi kan återvända till AB Karl Hedin och problemet med att ha ett naturreservat i närheten.
En skogsplantage bygger på att endast ett trädslag gynnas och en mångfald av organismers födonischer är fråntagna. Vad som däremot sker är att barkborrarnas födonisch har gynnats betydligt och dessutom har deras naturliga fiender försvunnit. En positiv återkoppling uppkommer därför eftersom det inte finns naturliga fiender till barkborrrarna som hackspettar i området.
Barkborrar förökar sig exponentionellt vilket vi kan se i nedan graf där det från en ganska jämn population barkborrar vilken plötsligt närmast lodrätt stiger. Det beror på att de förökar sig ytterst fort och om det finns gynnsam återkoppling som stressade träd på grund av torka, närhet mellan stammarna samt ingen negativ återkoppling som naturliga fiender.
Vad vi bör fråga oss är vilken slags natur som vi vill ha eftersom vi håller på att frånta det ekologiska minne som finns i vårt landskap?
Ekologiskt minne är den samling av levande och ickelevande material och information som har samlats i ett landskap utifrån tidigare händelser.
The ecological memory of a specific ecosystem is here defined as an ecosystem’s accumulated abiotic and biotic material and information legacies from past dynamics.
Schweiger et al. 2019:3
Låt oss göra det tydligare genom att jämföra med hur Sverige såg ut för 10000 år sedan då isen smälte undan. Det var ingenting, ett vindpinat landskap av granit och gnejs (abiotiskt material). Med tiden drev sediment in och landskapet utvecklades till att bli alltmer bevuxet med olika växter och svampsporer (biotiskt material). Landskapet befolkades av djur, som renar och människor. Det var inte stabilt och utifrån klimatförändringar och genom organismers rörelser spred sig frön och sporer. Där gynnades vissa arter, medan andra inte överlevde. Människan har påverkat utvecklingen hela tiden.
För att behålla det ekologiska minnet i det brukade landskapet inrättas olika skyddade områden. De har olika syften och medför olika skyldigheter. Hälleskogsbrännan är ett reservat som bildades i Västmanland efter den stora branden. Det har lämnats för att se den dynamik som uppstår i mötet med det ekologiska minnet i landskapet och den påverkan som sker med omgivande landskap.
Länsstyrelsen skriver till exempel om svedjenävan som kom upp efter branden:
Växten svedjenäva var ett av de första tecknen på att livet började kommer åter till den branddrabbade skogen. Dess frön kan ligga mycket länge i marken och de behöver värmen, till exempel från en skogsbrand, för att börja gro. Växten blommade upp i tusentals exemplar, men redan två år efter branden hade växten försvunnit. Fröna däremot ligger i marken och väntar på nästa händelse som gör att växten kan börja gro igen.
Hälleskogsbrännan – naturen börjar om efter skogsbranden
Många kritiserar nog tanken att ett landskap, framför allt ett så, i ett geologiskt perspektiv, ungt landskap som Sveriges, kan ha minnen. Men som svedjenävan visar finns i marken de frön som väntar på de rätta förutsättningarna för att kunna gro, växa, föröka sig och dö. Annars är det pionjärerna som kommer med vinden som ges möjlighet när det har skett en större förstörelse i ett område.
I Schweiger et al.s artikel talar de om att det ekologiska minnet ger resiliens, motståndskraft, för att landskapet ska kunna återanpassa sig till de förändringar som sker i framtiden.
Ecological resilience is seen in our framework as an emerging property of ecological memory. The different internal and external components of ecological memory /…/ affect the degree to which an ecosystem is capable of reorganising and adapting to future changes, a crucial part of ecosystem resilience.
Schweiger et al. 2019:13
Jag vet inte hur en svedjenäva ser ut och jag har inte besökt Hälleskogsbrännan så nu är det för sent. Jag tror i grunden inte heller att AB Karl Hedin är emot dess existens, utan vad företaget gör är att de sätter fingret på något grundläggande: Vad är viktigt för oss?
Jag har i det här inlägget tagit upp systemteoretiska resonemang och hur de hjälper oss att förstå hur naturen fungerar. Likaså har jag fört fram begreppet ekologiskt minne vilket syftar på ett landskaps inneboende möjligheter till att anpassa sig till klimatförändringarna.
Skälet till att jag har gjort det är för jag ämnar bygga vidare på ett resonemang som jag tidigare har fört. Det handlar om vikten av ekologiska korridorer genom ett skogslandskap som till största delen består av plantager av enskilda arter, se korridorer. AB Karl Hedin visar på riskerna med detta för de monokulturella skogarna. Men jag menar att det är viktigt för att kunna skapa ett ekologiskt motståndskraftigt framtida landskap som klarar av att anpassa sig till inte bara klimatets pågående förändring utan också det ständiga utbytet som sker i och med den globala handeln.
Referenser:
Aronsson, Ulf (2019). Myndigheter ställs till svars för barkborreangrepp. ATL. Publicerad 191114 (Hämtad 240224)
Aronsson, Ulf (2021). Stämmer staten på miljonbelopp. ATL. Publicerad 210208 och uppdaterad 210916 (Hämtad 240224)
Beeby, Alan & Brennan, Anne-Maria (2008). First ecology: ecological principles and environmental issues. 3. ed. Oxford: Oxford University Press
Länsstyrelsen Västmanland (u.å.). Hälleskogsbrännan – naturen börjar om efter skogsbranden. (Hämtad 240224)
Marten, Gerald G. (2001). Human ecology: basic concepts for sustainable development. London: Earthscan Publications
Potterf, Mária; Bone, Christopher (2017). Simulating bark beetle population dynamics in response to windthrow events. Ecological Complexity. Vol. 32 Del A ss. 21–30. https://doi.org/10.1016/j.ecocom.2017.08.003
Schweiger, Andreas H.; Boulangeat, Isabelle; Conradi, Timo; Davis, Matt; Svenning, Jens-Christian (2018). The importance of ecological memory for trophic rewilding as an ecosystem restoration approach. Biological reviews. Vol 94:1, ss. 1–15. https://doi.org/10.1111/brv.12432
Stärn, Jesper (2022). Staten får rätt mot Karl Hedin om barkborreangrepp. ATL. Publicerad 221125 (Hämtad 240224)
