Vargen, våra föreställningar och kontraktsbrott. Upplysningen är vårt arv

Naturen, inleder antropologen Roy Rappaport essän ”On cognized model” (1988[1977]), ses genom en skärm av tro, kunskap och syften. Det är utifrån föreställningen av naturen som människan handlar. Men, tillägger han, det är i naturen som människan handlar och det är naturen själv som agerar på människan genom att vara livgivande och förstörande.

Igår beskrev jag hur friherre Rutger Macleans agerade då han ärvde Svaneholm slott och vilka följder det har fått på det omgivande landskapet. Den närmaste sfären runt sjön är en lövskog bestående av bok och ek, samt en sumpskog. Utanför den sfären är det åker. Se inlägg Rutger Maclean, industrialisering och bärkapacitet.

Han agerade utifrån upplysningstidens ideal, där nyttan var det främsta ledordet. Idéer skulle lysas upp och inte tillåtas härska från dunkla skuggor. Det ledde till att han lät omfördela böndernas åkerlappar, spridda över ett större område, till att bli enskilda och enhetliga områden. Enligt professorn i ekonomisk historia Lars Magnusson (2010) ledde det till bättre skördar och även ett bättre omhändertagande av sin skörd. Man började förädla sina grödor, vilket ökade avkastningen.

Sättet att organisera och sköta sin teg förändrade samhället och det beror på att man anpassade föreställningarna utifrån de villkor som habitatet medgav. I upplysningstidens följd har metoder utvecklats för att undersöka föreställningarnas giltighet. Som Rappaport skriver i filosofen Immanuel Kants följd så ser vi inte naturen som den är utan genom en skärm av föreställningar. Vi ser inte tinget-i-sig utan fenomenet.

Tidigare har jag beskrivit som att naturen döljer sig i ett töcken och genom att göra misstag som blir allt färre så lär vi oss allt mer om det vi undersöker (Bateson, 1959 [2000]). Se Den simmande snoken och vad den lärde mig om tillvaron.

Det viktiga, skriver Rappaport, är inte hur väl föreställningarna överensstämmer med naturen dold bakom töcknet utan hur anpassade de är utifrån dess inneboende förutsättningar. Omformulerat handlar det om frågan om vi lever utifrån ekologiskt destruktiva föreställningar eller inte?

För tvärtemot vad upplysningstänkarna och dess arvtagare (vilka jag räknar mig till) menar så kan kulturella föreställningar befinna sig långt från en materiel verklighet och ändå ha en sund anpassning till naturens villkor.

To drape nature in supernatural veils may be to provide her with some protection against human folly and extravagance. (Rappaport, 1988[1977]:100)

Jag härjar återigen i frågan kring värden. Den som jag ständigt återkommer till, se till exempel Ekodukter vid Billingen: en varas värde och djurens rätt till rörelse. För det är inte i genom naturen som vi rättfärdigar vårt handlande utan det görs genom våra föreställningar.

Här kommer vi till en annan tanke som föds i upplysningen och det är kontraktet. Det är genom avtal som människor bestämmer vad som får värde och inte. De amerikanska upplysningstänkarna Thomas Jefferson, John Adams och Benjamin Franklin skrev Deklaration om oberoende där de slog fast att varje människa hade ett värde i sig och det är givet av skaparen.

We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness. Declaration of independence.

Det är här någonstans som vi kommer till mitt egentliga ämne och det är vargen. Som jag skrev i inlägget förra helgen har nu inventeringen av vargen i Sverige och Norge färdigställts och publicerat (Wabakken et al., 2024), se Nej till licensjakt och öka invandringen genom renbetesområdet.

Ett av skälen till att de gör denna årliga inventering bygger på direktiv från regeringen då de har blivit anklagade av Europeiska kommissionen att bryta mot Art- och habitatdirektivet (Naturvårdsverket, 2024). Sverige har genom inträdet i EU förbundit sig att följa ett avtal som har gjorts med inte bara EU utan också med flera afrikanska länder.

Sverige har förbundit sig att se till att arter och livsmiljöer som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) bibehåller en gynnsam bevarandestatus. (Naturvårdsverket, 2024:11).

Citatet är från den nyligen publicerade sammanställningen Regeringsuppdrag att utveckla vargförvaltningen (Naturvårdsverket, 2024). Det viktiga i citatet är ”gynnsam bevarandestatus”. För det är här som föreställningar står i konflikt med naturen som döljer sig i töcknet. Skälet till att jag vågar påstå det bygger jag på följande argument.

De utgår från följande punkter, men jag kommer att inrikta mig på den första:

• arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och 
• artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 
• det finns, och sannolikt kommer att fortsätta finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. (Naturvårdsverket, 2024:11). 

De menar att det krävs 300 vargar och invandring från den finsk-ryska populationen. Detta är i grunden ett politiskt beslut, snarare än utifrån forskningen, även om det är kopplat till naturens möjlighetsbetingelser. För forskningen menar att 300 vargar fungerar om det sker en invandring minst vart femte år. Det för att minska inavelskoefficienten (Wabakken et al, 2024).

I en population bör det finnas en hög genetisk variation för att den ska kunna vara livskraftig, vilket innebär att den är anpassade till förändringar i habitatet:

Genetisk variation är en förutsättning för att en art eller population ska kunna anpassa sig till förändringar eller plötsliga händelser i dess habitat och kunna överleva på lång sikt. (Naturvårdsverket, 2024:21)

Den svensk-norska vargstammen har dock inte en hög genetisk variation utan ligger i genomsnitt på 0,24 ± 0,01  det senaste decenniet (Naturvårdsverket, 2024). Det betyder att flera av familjegrupperna är syskon till varandra.

I en undersökning av vargstammens släktskap (Åkesson & Svensson, 2022) ser vi hur nära besläktade flera av vargarna är. Det viktiga är att hålla koll på den röda färgen som visar en inavelskoefficient på 0,5. Avkomman borde då vara född av två syskon, om jag har förstått det rätt.

År 2021 är de flesta mellan 0,2 och 0,3.

Sedan 2008 har det skett viss invandring och parning under fem års perioderna. (Se figur nedan). Dock har det inte skett under den senaste femårs perioden.

I den senaste inventeringen upptäckte man dock flera invandrade vargar, men en av dem sköts då den inte var snabb nog att ta sig igenom renbetesområdet (Wabakken et al, 2024).

Det andra som gör att jag är kritisk till sammanställningen är att i den delredovisning som de hänvisar till menar forskningen snarare att det skulle behövas 1700 vargar för att den genetiska variationen ska kunna bibehållas.

Om reproduktion av nya immigranter ej sker med skandinaviska vargar varje varggeneration skulle den skandinaviska stammen behöva bestå av minst 1700 vargar för att klara de genetiska bevarandekriterierna och därmed kunna anses ha gynnsam bevarandestatus. (Naturvårdsverket, 2015:8).

Visserligen sker det en invandring, men flera skjuts då det finns ett annat avtal som reglerar och det är den mellan staten och samebyarna. Naturvårdsverket skriver:

Av 1 kap. 2 § 6 st. regeringsformen (1974:152) framgår att samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. 

Samernas rätt till renskötsel kommer till uttryck i 2 kap. 17 § regeringsformen om näringsfrihet. Bestämmelsen anger bland annat att samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. I 2 kap. 15 § regeringsformen stadgas egendomsskyddet, vilket anknyter till artikel 1 i första tilläggsprotokollet till europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Samernas rätt att bedriva renskötsel omfattas även av denna bestämmelse (NJA 1981 s. 1 s. 248). (2024:15).

Det här inlägget är redan alldeles för långt så det är dags att knyta ihop mitt halvfärdiga resonemang.

Föreställningar är sammansatta av olika delar. Dels är det i kommunikation med de naturliga möjlighetsbetingelserna, dels och framför allt är det kopplat till samhällets och kulturens meningsskapande föreställningar, som till exempel samernas. De följer också ur ett idéhistoriskt arv som här är upplysningstänkandet, men också vår bild av vargen, dess nytta och onytta, likaså det naturvetenskapliga perspektivet.

Här menar jag att det finns väldigt osammanhängande delföreställningar kring vargen och det är detta som gör den till ett så konfliktfyllt tema. Det gäller inte bara i Sverige och Norge utan i hela Europa dit den återvänder efter att ha varit utrotad sedan sekel och decennier.

Referenser:

Bateson, Gregory (1959). ”Minimal requirements for a theory of Schizophrenia”. ur Steps to an ecology of mind. University of Chicago Press ed. Chicago: University of Chicago Press. Ss. 244–270.

Magnusson, Lars (2010). Sveriges ekonomiska historia. [4., uppdaterade och rev. uppl.] Stockholm: Norstedt

Naturvårdsverket (2015). Delredovisning av regeringsuppdraget att utreda gynnsam bevarandestatus för varg, (M2015/1573/Nm).  

Naturvårdsverket (2024). Regeringsuppdrag att utveckla vargförvaltningen. 

Rappaport, Roy A. (1988[1977]). Ecology, meaning, and religion. Berkeley, Calif.: North Atlantic Books.

Wabakken, P., Svensson, L., Maartmann, E., Nordli, K., Flagstad, Ø., Danielsson, A., . Cardoso Palacios, C & Åkesson, M. (2024). Bestandsovervåking av ulv vinteren 2023-2024. Inventering av varg vintern 2023-2024. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia. Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien 1-2024. 61s.

Åkesson, Mikael, Svensson, Linn (2022). Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen fram till 2021. Rapport från SLU Viltskadecenter 2022–3