Talgoxarna har lämnat boet. Det verkar inte som något nytt par flyttar in i fågelholken.
Jag satt i trädgården, rökte min pipa och drack en kopp kaffe. Gråsparvarna höll koll på om jag hade lämnat smulor från mazarinen jag hade ätit. I kastanjen brötade en kaja högljutt.
Jag satt och funderade på världsåskådningar och naturen. Jag har tidigare tagit upp antropologen Clifford Geertz (2000/1973) påstående om att världsåskådningar är den samling idéer som gör att vi kan begripliggöra det vi ser omkring oss. Det är det som gör att vi uppfattar en ordning, se Rovdjuren frodas. Alla är inte nöjda.
I antropologen Roy A. Rappaports essä ”On cognized model” (1988[1977]) inför han en lite annorlunda beskrivning av världsåskådning då han undersöker det som grundlägger vår världsåskådning. Han för fram två begrepp som fick mig att fundera kring varför vi ständigt gör utredningar.
Innan jag nämner dem vill jag kort ange bakgrunden till mitt perspektiv på tillvaron. Jag har försökt att argumentera för att det finns inneboende värden i naturen och jag påstår fortfarande det även om jag har svårt att föra det i bevisning. Jag tror att det är omöjligt, men jag tänker inte ge mig.
Däremot menar jag att det är möjligt att peka på att det finns gränser för hur det är möjligt att agera innan livsmiljön blir omöjlig för ett väldigt stort antal organismer.
Var det gränserna är diskuteras utifrån ett vetenskapligt perspektiv. I det perspektivet utgår man från teorier som hämtas utifrån tolkad data som följer av gjorda experiment. Då de endast kan göras i en liten skala, är det ytterst svårt att skala upp dem till att kunna påstå att de kan generaliseras. Därmed uppstår denna diskussion. Det finns dem som gör gällande att diskussionen är över och följande bokrecension ”The climate crisis is solvable, but human rights must trump profits” (Otto, 2024) i Nature är ett exempel på detta.
För att begrunda denna diskussion vill jag nu hänvisa till Rappaports två begrepp, kosmologiska axiom (”cosmological axioms”) och heliga postulat (han kallar det för ”ultimate sacred postulates”, men jag tar bort ”ultimate”) (1988[1977]). Jag skulle vilja beskriva de som två underliggande strukturer som skapar vår världsåskådning.
Axiom definieras följande i Svensk ordbok: ”grundläggande sats som inte bevisas” (2021). Postulat skiljer sig något och lyder: ”sats som förutsätts gälla utan att bevisas och som tillsammans med andra liknande satser utgör grundvalen för något filosofiskt system eller dylikt, och som andra satser kan härledas ur” (2021). Axiom och postulat behöver man inte bevisa, vilket är problematiskt utifrån den naturvetenskapliga metoden.
Axiomatisk kosmologi beskriver han som de antaganden som handlar om hur vi ser på hur de grundläggande relationerna i universum förhåller sig till varandra. De skiljer sig från mellan olika kulturer, men inom den västerländska världsåskådningen är den relativt enhetlig.
Det betyder att olika kulturer kan ha olika syn på hur relationer är mellan olika varelser och entiteter, till exempel det naturliga och det övernaturliga eller skillnaden mellan djur och människor.
”[C]osmological axioms” /…/ refer to assumptions concerning the fundamental structure of the universe or, to put it differently, to refer to paradigmatic relationships in accordance with which the cosmos is constructed.” (1988:118).
Enligt de kristliga kosmologiska axiomen har Gud skapat världen, liksom människans skapade till Hans avbild. Adam skapade inte djuren, däremot namngav han dem. Det betyder att Gud och människans relation liknar den mellan människa och djur. Det är således en hierarkisk ordning mellan Gud och människa, som liknar den mellan människorna och djuren.
Utifrån detta kan man se relationen Gud/människa och människa/djur som att Gud skapar människan och härskar över människan, medan människor namnger djuren och gör dem därför synliga i kategorier. Likaså kan man tolka det som att det bör finnas ett omhändertagande av djuren på samma sätt som Gud tar hand om människan.
Världsåskådningen berättar hur människorna i kulturen bör bete sig genom att det blir en bestämmelse för hur ordningen är och som därmed inte ifrågasätts. En kosmologisk ordning kan förändras, men om den heliggörs berättar den om heliga värden som inte ska ifrågasättas. Så det heliga postulatet skiljer sig från det kosmologiska axiomet genom att det heliggör ordningen.
För att illustrera detta tar jag ett annat kristligt exempel. Genom att Gud skapar människorna till man och kvinna får det konsekvenser. Det betyder att även om normer förändras i dagens samhälle finns det många kristna som inte går med på införande av fler könsdefinitioner eller att man har en tydlig hållning till sexualitet.
Här kommer ett exempel från katolska kyrkan kring homosexualitet där man menar att äktenskapet endast bör ske mellan man och kvinna.
Sexualiteten är en del av vår mänsklighet, av vår personlighet. Men den är inte avsedd för den enskildes njutnings skull, utan som en gåva mellan makarna, en gåva som rymmer öppenheten för nytt liv. Den hör med andra ord hemma i det livslånga äktenskapet mellan man och kvinna. Detta innebär inte en nedvärdering av sexualiteten, utan visar att den är något viktigt, värdigt och heligt. (Stockholms katolska stift, u.å.)
Skälet till att jag lyfter fram det kristliga är för att visa på att en gång fanns det i västvärlden en tydlig ordning för hur naturen och samhället skulle förstås.
Här menar jag inte att man förstod det bokstavligt utan snarare symboliskt. (Fundamentalismen och bokstavstolkningen är en modern uppfinning.) Symboliken var formad utifrån de axiom som man hämtade ur bibelns skapelseberättelse. Den gav en förståelse för och värden för hur universum skulle tolkas. Med tiden bröts den sönder genom upptäckter och förändringar i tankesätt.
Idag har vi inte längre tydliga kosmologiska axiom eller heliga postulat. Vi lever i en värld som upptäcks genom naturvetenskapen, snarare än kategoriseras utifrån en humanistisk syn. Därför görs det ständigt utredningar som till exempel Naturvårdsverkets rapport Regeringsuppdrag att utveckla vargförvaltningen (2024). Vad man försöker att göra är att utreda hur man bör göra utifrån gällande kunskap och därigenom försöka nå ett konsensus. Men jag skulle vilja påstå att det inte går att finna konsensus eftersom axiomen och postulaten inte längre existerar. Inte heller går de att finna utifrån den naturvetenskapliga metoden, då den främst vill kvantifiera allting.
Vi är helt enkelt vilsna och därför blir det särintressen som går in och pekar på sina behov. Eller så utgår utredarna från samerna som fortfarande har axiom och postulat, men försöker knyta an dem till ett sekulärt Sverige som har förbundit sig till överstatliga direktiv.
Här vill jag knyta tillbaka till mitt förra inlägg Vargen, våra föreställningar och kontraktsbrott. Upplysningen är vårt arv där jag skrev om de sammansatta föreställningar som existerar bredvid varandra i vårt samhälle. Jag menar att vi lever i värld utan värden. Genom att undersöka vår omvärld söker vi efter nya. Det pågår många olika diskussioner. Detta liknar antikens värld där filosofer dels höll på med fysik, dels med metafysik. För dem var det tydligt att de två hörde ihop. I vårt samhälle tycks det härska något slags konsensus att det är endast fysiken som råder.
Det gör oss väldigt fattiga. För det är utifrån kosmologiska axiom och heliga postulat som vi kan bringa förståelse och mening i vår tillvaro. En utredning kan guida myndigheter, men om de inte är förankrade i en världsåskådning som inte är alltför splittrad, kommer väldigt många att utgå från sin egen närsynta åskådning.
För mig boendes vid Östersjön är det tydligt, för snart kommer övergödningen åter att visa sig genom algblomningen. Vi vet vad den beror på och att vårt sätt att leva bidrar till den. Ändå görs ingenting. När vårt hem sakta förstörs genom hur vi lever i vår miljö, då visar det hur vilsna och nihilistiska vi faktiskt är. Vi är utan värden. Vi är hemlösa.
Referenser:
Axiom (2021). https://svenska.se/tre/?sok=axiom&pz=1 [hämtat 240616]
Geertz, Clifford. (2000[1973]). The interpretation of cultures: selected essays. 2000 ed. New York: Basic Books
Naturvårdsverket (2024). Regeringsuppdrag att utveckla vargförvaltningen.
Otto, Friederike (2024). ”The climate crisis is solvable, but human rights must trump profits” Nature. 630, 551-553. doi: https://doi.org/10.1038/d41586-024-01762-6
Postulat (2021). https://svenska.se/tre/?sok=postulat&pz=1 [hämtat 240616]
Rappaport, Roy A. (1988[1977]). Ecology, meaning, and religion. Berkeley, Calif.: North Atlantic Books.
Stockholms katolska stift (u.å.). Vad säger katolska kyrkan om homosexualitet? [hämtat 240616]
