Hon går med ett gevär på ryggen när hon besöker sina får. Till hagarna får hon ta sig med bil. Med sig har hon även en stor vit pyrenéerhund. Det är en herdehund som vaktar flocken mot rovdjur. Geväret bär hon med sig sedan hon fick höra på Länsstyrelsen att ”[d]et var en god idé”. Hon och hennes man har ännu inte byggt ett rovdjursstängsel, men är på väg. Själv har hon inte upplevt en rovdjursattack, men känner ändå stor oro, vilket är skälet till att hon bär gevär.
Även om de inte drabbats av angrepp så tar oron mycket av lusten från djurhållningen.
– När de går hemma på vintern så stålsätter man sig varje morgon man går ut för att något kan ha hänt, och likadant varje gång man kommer upp hit. Det är inte lika roligt längre. Så vi kommer att dra ner och inte ha så många. (Dahlberg, 2024)
Artikeln heter Vargen tvingar henne dra ner på antalet får (Dahlberg, 2024) och även om jag kan reagera på ordvalet ”tvingar” så finner jag den mycket intressant. För vad den berättar om är något som många väldigt många fårägare känner igen sig i (se Zahl-Tanem et al., 2020; Flykt et al., 2022). De talar om brist på kontroll och maktlöshet, funderingar på att ge upp, problem med sömnen.
I artikeln “Landscape of Stress” for Sheep Owners in the Swedish Wolf Region (Flykt et al. 2022) undersöker forskarna fårägarnas upplevelser med begreppet rädslans ekologi (ecology of fear). Det bygger i grunden på upptäckten att landskapet i Yellowstone förändrades efter vargar återintroducerades. I grunden handlar det om att i ett landskap utan rovdjur ökar betestrycket från bytesdjuren, vilket förstör delar av ekosystemet. Är rovdjur närvarande är bytesdjuren vaksammare och rör på sig oftare.
Läs boken The wolf’s tooth: keystone predators, trophic cascades, and biodiversity (Eisenberg, 2010) för en djupare förståelse eller mitt inlägg Nog fan tänker vi inte som ett berg för en ytlig introduktion.
Flykt et al. (2022) vill inte kalla det för rädsla utan beskriver det snarare som stress. Skälet är att rädsla bygger på negativa känslor.
The use of stress instead of fear is because the concept of stress in psychology encompasses a wider variety and blends of vaguely defined negative emotions. (Flykt et al. 2022).
Stress, skriver de, är ett tillstånd som skapas då vi upplever ett hot (”threat”) mot det som vi vill uppnå och det kan göra att vi förändrar vår livsföring.
[J]ust as the wild prey, humans may respond to the mere presence of wolves with changes in behaviour, vigilance (cognition), heart rate, and other physiological responses. (Flykt et al., 2022).
Det viktiga är att tänka på att stressen även kan handla om vetskapen att det kan finnas varg i närheten. Det handlar därför inte enbart om egna upplevelser. Däremot kan stressen öka genom att ett tassavtryck upptäcks i närheten.
Zahl-Tanem et al. (2020) undersökte skillnader i upplevd stress i Norge. De nämnet flera faktorer som påverkar stressnivån. En som är intressant är den ekonomiska situation hos fårägarna. Har man anställda som tar hand om fåren, minskar det stressen, liksom om man har en högre inkomst.
Det ekonomiska är intressant, då fårägare som lider av en rovdjursattack blir ekonomiskt kompenserade av staten. Detta berättar om att det främst inte är ekonomin utan snarare de mentala påfrestningarna. Flykt et al. talar om stressen som uppkommer i att inte kunna skydda sina får. Att det ekonomiska inte är det som avgör ens tolerans av rovdjur är återkommande i forskningen (se till exempel Naughton-Treves, Grossberg & Treves 2003)
Skälet till att Flykt et al. talar om stressens landskap är att upplevelsen påverkar inte bara deras inre tillstånd utan det får dem att agera i landskapet. Kvinnan i artikeln går runt med gevär och herdehund. Hon begrundar att sluta med att bedriva fårskötsel. Detta i sin skulle få betydelse på landskapet då hagarna skulle växa igen om betningen upphörde, vilket i sin tur skulle påverka biologin eftersom insekter skulle förlora livsrum. I Norge byter vissa fårägare till nötboskap eller grisar (Zahl-Tanem et al., 2020) vilket också förändrar hur landskapet på grund av hur korna betar eller att grisarna bökar upp jorden.
Detta är skälet till att man talar om en rädslans ekologin eller i det här fallet om hur stressen påverkar ekologin. Den inre stressen leder till beslut som får konsekvenser för den lokala ekologin.
Vad vi ser är alltså hur närvaron av rovdjur påverkar landsbygden på ett sätt som den inte har gjort på flera decennier. Här har jag tagit upp fårägare, men många jägare är kritiska på grund av hur deras tillgång på byte förändras. Handlar det om en fråga om folks livsstil?
Det känns fel att beskriva det som en fråga kring ”livsstil”. Det är att förringa upplevelsen då det låter som att det bara är att byta, likt en gång var jag punkare och nu är jag syntare.
Det här är människor som på olika grunder lever med djur och det levnadssättet påverkas av politiska beslut. Dessa har dessutom inte gjorts genom nationella demokratiska omröstningar utan är konsekvenser av att tillhöra EU, se EU sätter ramar. Det är bra för vargen. I Norges fall handlar det om en anslutning till Bernkonventionen 1979 och Konventionen om biologisk mångfald 1992 (Zahl-Tanem et al. 2020), vilka Sverige är anslutna till genom att vi blev medlemmar i EG.
Jag tror att det är få som i grunden är emot dessa konventioner. Vi är alla för biologisk mångfald. Självklart ska miljön räddas. Men då är det lätt att missa att detta också har ett pris. Levnadssätt påverkas.
Jag väljer att stanna här, då jag har skrivit långt nog.
Det är inte första gången som jag reflekterar kring dessa frågor och jag kommer att återkomma till dem. Mitt mål är att begrunda detta utifrån bland annat utifrån filosofen Hans Jonas som jag har läst medan jag vandrade i år.
Referenser:
Dahlberg, Hans (2024). Vargen tvingar henne dra ner på antalet får. ATL. Publicerat 240711 [Hämtat 240809].
Eisenberg, Cristina. (2010). The wolf’s tooth: keystone predators, trophic cascades, and biodiversity. Washington: Island Press
Flykt, Anders; Eklund, Ann; Frank, Jens; Johansson, Maria. (2022). “Landscape of Stress” for Sheep Owners in the Swedish Wolf Region. Frontiers in Ecology and Evolution. Volume 10. https://doi.org/10.3389/fevo.2022.783035
Naughton-Treves L, Grossberg R, Treves A (2003). Paying for tolerance:
rural citizens’ attitudes toward wolf depredation and compensation.
Conservation Biology. 17:1500–1511
Zahl-Tanem, A., Burton, R., Blekesaune, A., Haugen, M. S., and Rönningen, K. (2020). The impact of wolves on psychological distress among farmers in Norway. Journal of Rural Studies. 78, 1–11. doi: 10.1016/j.jrurstud.2020.05.010
