2015 bodde 85 % av svenskarna i tätort i Sverige (SCB, 2015). I Europa beräknas 83,7 % av befolkningen 2050 bo i tätort (Europa kommissionen, 2020). Det är en trend som inleddes med industriella revolutionen. Om vi tittar på en karta över Sverige ser vi hur människor koncentreras i några olika regioner. Stora delar av Sverige är glest befolkade. Att lägga märke till är att ju längre söderut man befinner sig, desto fler och mindre är kommunerna. Det gör också att det finns mer samhällsservice.
På en annan överblick över Sverige kan vi se hur bebyggelsen är fördelad i procentsatser. Det mörkt gröna är 0–2 % och det mörkt lila är 20–100 %.
Låt oss titta på en överblick över hela Europa. Där ser vi vilka stora skillnader det är mellan olika delar. De skandinaviska länderna är betydligt mer glesbefolkade, även i södra Sverige. Det land i Europa som är mest bebyggt är Frankrike och det är beräknat att öka i Europa över lag. Däremot, menar Europeiska Kommission (2019), att den kommer att öka i storstadsregionerna, medan den minskar på landsbygden. Italien är den del som beräknas öka mest. (Europa kommissionen, 2019)
Även om det ser väldigt rött ut i Europa, så vet den som har åkt genom dessa länder att det finns stora delar landsbygd. Bilden illustrerar framför allt skillnaden mellan kontinentala Europa och de skandinaviska länderna.
De regioner som är minst befolkade är de bergiga regionerna. Så vi ser på bilderna var Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna går. Vi ser också att i bergiga regioner som Grekland och Balkan är befolkningen mer koncentrerad i vissa delar. På samma sätt är högplatåer mindre befolkade som till exempel i centrala Spanien, samt centralmassivet i Frankrike.
Detta skapar olika förutsättningar för de olika regionerna. Europeiska Kommissionen arbetar med att se till de olika förutsättningarna när de ser till de miljömål som sätts upp i och med den gröna given. I broschyren The Volante Roadmap: Towards sustainable land resource management in Europe (The Volante Project, 2015).
Volante projektet handlar om ett vision om hur EU skulle kunna organisera sig för att hantera de regionala förändringarna som har skett under de senaste 50 åren. Det handlar om att se till tre delar. (Varning för fluffiga formuleringar).
Det första är att se till ”Best land in Europe: Optimal use of land resources”, vilket betyder utnyttja den mark som är bäst ämnad för att producera mat och andra naturliga produkter. Det andra är ”Regional Connected: Living closer to the natural environment”, vilket beskrivs som att ett samhälles behov tillgodoses i en sammanhängande relation mellan människorna och deras tillgångar. Det tredje är ”Local Multifunctional: Self-sufficiency of local communities”. Med det menas att ”[l]and funcitions” finns i små områden som är baserade på ett innovativt förhållande till att leva, arbeta och rekreation. I detta finns det en stor mångfald.
Det intressanta är det sista som bygger på tanken att det är genom att utveckla det lokala utifrån dess förutsättningar kan de blomstra. Det gör de genom att de vet vilka resurser som finns tillgängliga för att skapa en grön ekonomi. Detta påminner mig om det som Terese Bengard, verksamhetschefen för Hela Sverige ska leva, berättade om sopsortering i podden Den sista måltiden.
Hon arbetade som kommunpolitiker i Ragunda kommun i Jämtland. Hela kommunen har en befolkningsmängd på 5127. Det är en stor kommun som är bebyggt till 1,7 % och jordbrukmarken är 1,2 % (Wikipedia, 2024). I denna kommun med en befolkningstäthet på 2,04 inv./km² ska de sopsortera av miljömässiga skäl.
Men, frågar hon sig, hur miljömässigt är det att köra runt med en sopbil varannan vecka för att plocka upp alla dessa sopsorterade sopor? Hela tanken med sopsortering, menar hon, utgår från att alla kommuner i Sverige är tätbefolkade tätorter. Men, som jag har visat med hjälp av kartor från SCB, så är det en ganska liten del av Sverige som är tätbefolkat. Så visst ser det bra ut om en kommun som Ragunda sopsorterar, men egentligen, menar Bengard, är det snarare tvärtom. Jag håller med.
Det är inte första gången jag tar upp hur Sverige har förändrats under de senaste 200 åren och inte heller hur urbaniseringen påverkar landet. Denna förändring skapar, som Volanteprojektet understryker, olika förutsättningar. Det som vi också ser är hur Europeiska Kommissionen menar att olika regioner i Europa fyller olika syften i visionen att förverkliga den gröna given. Å ena sidan ser vi en vilja att stärka det lokala, å andra sidan ser vi hur en central vision ämnar att förändra det lokala utifrån de centrala föreställningarna. Det finns således, menar jag, en inneboende konflikt mellan Bryssel och det lokala.
Denna konflikt ser vi även i Sverige mellan de tätbefolkade och glesbefolkade regionerna, vilket Terese Bengard beskriver i sin bok Världens mittpunkt: till landsbygdernas försvar (2024). Efter att ha lyssnat på henne i Den sista måltiden ligger den boken definitivt på min läslista.
Än en gång kom jag inte till diskussionen om vildmarken i EU, som jag hintade om igår. Förhoppningsvis kommer det nästa helg. För poängen med att ta upp de olika regionala villkoren och Europeiska kommissionens visioner hör ihop med synen på vad som är vildmark och hur den ska skyddas i EU. Det krävs således lite bakgrund, som jag hoppas ha givit här.
Referenser:
Bengard, Terese (2024). Världens mittpunkt: till landsbygdens försvar. Stockholm: Mondial
Den sista måltiden (2024). Till landsbygdernas försvar (Gäst: Terese Bengard).
Europeiska Kommissionen (2019). Main land-use patterns in the EU within 2015-2030. Publicerad 190307 [Hämtad 240901].
Europeiska Kommissionen (2020). Urbanisation in Europe. Sist uppdaterad 200703 [Hämtad 240901].
Infographics (u.å). Map : Every city and town in Europe with over 1000 inhabitants. [Hämtad 240901]
Ragunda kommun. (2024, juli 19). Wikipedia. Senast ändrad 240719 [Hämtad 240901].
SCB (2013). Sweden – one of Europe’s most heavily forested countries. Publicerad 131126 [Hämtad 240901].
SCB (2015). Urbanisering – från land till stad. Publicerad 150303 [Hämtad 240901].
The Volante Project (2015). The Volante Roadmap: Towards sustainable land resource management in Europe. Publicerad 150430 [Hämtad 240901]
