Vi gick längs med Östersjön i Kivik efter bastun. Jag spanade ut över vattnet. Det är lätt att missa fåglarna som ligger längre ut. Alfågeln såg jag konturerna av och svärtorna låg lågt i vattnet. Annars var det mest grågäss, grå- och havstrutar, storskrake och knipor.
Mina tankar gick till morgonens läsning och gårdagens läsning. Det pågår en debatt om Göran Enanders skogsutredning. För några dagar sedan lyssnade jag på honom. Han menade att han var starkt kritiserad, men att debatten inte var saklig. Själv har jag läst en del ströartiklar, men är ännu inte beredd att kommentera den.
ATL:s politiska redaktören Anders Gustafsson summerar kritiken genom att påstå att den handlar om två saker. Det ena är de stora konsekvenserna och det andra är att ”Skogsexperterna ska, tydligen, tiga i församlingen”.
Enanders utredning är mycket långtgående och kommer att få stora konsekvenser för den avkastning som prästlönetillgångarnas skogar ger Svenska kyrkan. Det är en konsekvens av att utredningen bland annat föreslår att skogsbruk helt upphör på 20 procent av den produktiva skogsmarken, att 33 procent av den produktiva skogsmarken ska förvaltas med alternativa skogsskötselmetoder och att den generella hänsynen ska öka till 15 procent av virkesvolymen på resterande skogsmark där vanligt trakthyggesbruk ska få fortsätta. (Gustafsson, 2025).
Under förmiddagen läste jag delar av utredningen Kyrkan och skogen Ansvar, handling och hopp (Enander, 2024) och det jag kort här vill dryfta medan potatisgratängen står i ugnen är några tankar som jag hoppas fördjupa i morgon.
Det första är att det är delvis två världsåskådningar som möts. Detta pekade Enander på i samtalet. För arbetet är inte bara en utredning över hur man kan förändra skogsbruket utan framför allt vad som ligger till grund för det. Han skriver att det handlar om att ta hänsyn till fyra dimensioner: ekologisk, ekonomisk, social och andlig (Enander, 2024:143). Senare skriver han:
Till andlig hållbarhet hör en fördjupad motivation att behandla naturen/skapelsen med respekt, ödmjukhet, tacksamhet och ansvar. Vi är sammanvävda med hela skapelsen, såsom den har utvecklats genom evolutionshistorien och kommer att bli, med gångna och kommande generationer, nära och fjärran. Konkret betyder det att hänsyn till livsvillkoren för andra arter och för framtida generationer är en nödvändig del av förvaltarskapet. (2024:145).
Andligheten är den aspekten som de vill lyfta fram i det framtida bruket.
Utvecklingen pekar således på att det är rimligt och angeläget att utvidga begreppet genom att utöka triaden av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet med en fjärde dimension, nämligen andlig eller existentiell hållbarhet. (2024:143)
Detta är alltså direktiv som han ska ta hänsyn till och jag personligen är väldigt förtjust i detta för att jag ser ett stort problem i att ett naturvetenskapligt perspektiv har fått dominera samtalet.
Då jag inte vill bränna maten vill jag kort skriva om vad jag menar för att fördjupa det i morgon. Tankarna kommer utifrån läsningen av Vurdering av økologisk tilstand for skog i Norge i 2020 (Framstad et al., 2021) som jag vill berätta om i morgon. I den beskriver biologerna väldigt tekniskt men upplysande om ekologi och hur de gör värderingar om skogen och låt oss kort säga att det är långt ifrån andligt. Det är siffror.
För att sortera i tankarna skrev jag ned följande tankar.
Ekologi är ett tekniskt begrepp för att beskriva biologiska tillstånd. Detta görs utifrån olika parametrar som biologisk mångfald, trofiska nivåer, abiotiska förhållanden. Det innebär att det inte bara är artsammansättningen utan också den funktionella sammansättningen mellan arterna. Biologisk mångfald är således endast en del i en större struktur, där olika processer och återkopplingsfunktioner pågår.
Hur man värderar ekologin utgår ifrån olika värdeuttalanden. Det betyder att det sker en yttre bedömning av fenomenet som iakttas. För det krävs det en jämförelse med något annat, alltså någon slags måttstock. Denna måttstock utgår ifrån föreställningar om hur något bör vara. Till det kommer syftet, då det styr hur värderingen görs.
Syftet är kopplat till samhället och de verksamma föreställningarna. I detta finns det olika grupperingar som utifrån den gemensamma föreställningarna har sina ändamål. Det är här som ekosystemtjänster kommer in och hur de bör värderas. Det är på den här nivån som skogsbruk, rekreation och värnsystem (mer om detta i morgon) tillkommer. Så skriver Naturvårdsverket i den fördjupade utvärderingen 2023 följande: ”Väl fungerande ekosystem och de nyttor de bidrar med är en grundförutsättning för vårt välbefinnande och för samhällets motståndskraft mot klimatförändringar och andra risker.” (Den biologiska mångfalden utarmas – globalt och i Sverige).
Frågan som uppstår är på vilka premisser som en utvärdering görs?
I morgon ska jag visa hur de norska biologerna resonerar. Nu är det dags att göra klart middagen.
Referenser:
Enander, Göran (2024). Kyrkan och skogen Ansvar, handling och hopp. Svenska kyrkans utredningar 2024:2. https://www.svenskakyrkan.se/utredningar [hämtat 250201]
Framstad, E., Berglund, H., Jacobsen, R.M., Jakobsson, S., Ohlson, M., Sverdrup-Thygeson, A. & Töpper, J. 2021. Vurdering av økologisk tilstand for skog i Norge i 2020. NINA Rapport 2000. Norsk institutt for naturforskning.
Gustafsson, Anders (2025). ”Skogsexperterna ska, tydligen, tiga i församlingen”. ATL. Publicerad 250129 [250201]
Naturvårdsverket (2023). Den biologiska mångfalden utarmas – globalt och i Sverige. [hämtat 250201]
