Vi är mäktiga som gudar men med begränsad kunskap

Vi viker av från stigen och går in bland mossa, blåbärsris och kråkbär. Det växer tall, ek och björk. De övervuxna sanddynerna gör att det är en böljande promenad. I vissa djupare delar växer det gräs då vatten ansamlas där när det har regnat. Maggie drar. Hon vill till stranden. Jag håller emot.

Vi går här då jag hade lyssnat på Sebastian Kirppu i Naturpodden: Sebastian Kirppu om skogens tillstånd då han och Emil V. Nilsson vandrar runt i Fiby urskog utanför Uppsala. De berättar om arterna som de hittar och trots att jag endast lyssnar och inte ser vad de berättar om fångas jag av deras entusiasm. Så pratar de om att gå från stigarna och att söka efter arter där få går. Det är detta som inspirerar mig att avvika från de vanliga vägarna ner till stranden på Sandhammaren.

Och det är där jag får syn på en svamp som jag inte tidigare har sett. På en vindbruten tallgren växer det som små hjärnor. Det är svampen broskboll eller naematelia encephala. Det roliga är att just encephala betyder på grekiska just ”det som är i huvudet”, alltså hjärna. Den hittas på fallna tallar.

Maggie drar så jag kastar ut lite godis som hon får söka efter medan jag tittar på svampen. Det är ingen ovanlig svamp, men den lockar till att att vara än mer uppmärksam på det som jag stöter på under promenaden.

Sedan december har mina tankar kretsat kring kunskap och förståelse. En återkommande bok inläggen har varit Understanding scientific understanding (Regt, 2017) och artiklar som ”Improving students’ scientific thinking” (Klahr et al., 2019). En annan bok som nämndes i förra inlägget är Scienceblind: Why our intuitive theories about the world are so often wrong (Shtulman, 2017), se Varför är inte barn rädda för bakterier? Om nödvändigheten att skaffa sig kunskap.

Det som enar dem är hur förståelsen för hur svårt det vetenskapliga tänkandet är. Det i sin tur beror på att det slags tänkande inte är intuitivt.

Intuition definieras i Svensk ord som ”förmåga till omedelbar upp­fattning eller bedömning utan (med­veten) till­gång till alla fakta; ofta i mots. till logiskt resonerande förmåga”. Det är lätt att tänka sig att intuitionen har rätt, men så är det sällan. De som har rätt har en praktisk kunskap som gör att de kan göra en bedömning utifrån sin expertis. Oftast är en stor del av den kunskapen tyst (Polanyi, 2013).

Det vetenskapliga tänkandet utvecklas genom att gå emot det som faller oss naturligt att föreställa oss. De naturliga föreställningarna kommer ur kulturen, men också verkar det finnas någon slags inneboende uppfattning om hur det borde fungera. I undersökningar har man sett att redan bäbisar iakttar längre något som bryter mot det som uppfattas naturligt (Shtulman, 2017).

Genom skolundervisningen byts de naiva föreställningarna ut mot koncept som överensstämmer med hur det egentligen är. Det brukar börja runt 10 årsåldern. Då lär vi oss koncept som gör att vi kan ta till oss en ny förståelse av vår omvärld.

Det intressanta är dock att när man har gjort mätningar i vad som sker i hjärnan då vetenskaplig fakta presenteras som står emot den intuitiva förståelsen av fenomenen ser de att andra delar i hjärnan arbetar.

I ett experiment presenterade de två olika problem. För det ena behövde man ingen specialkunskap, medan för det andra krävdes det expertkunskap. Det intressanta var effekten på hjärnverksamheten. I det andra exemplet var det ett icke-intuitivt problem som presenterades och det man såg var att hos experten kunde de se hur frontalloben och den främre gördelvindningen. Det senare brukas då vi ställs inför problem som vi måste bearbeta innan vi kan agera.

Enligt Shtulman pekar det på att man måste aktivt motarbeta naturliga men felaktiga föreställningarna. Dessa grundläggande föreställningar försvinner inte, trots att vi vet bättre, utan de påverkar oss ständigt.

On the first type of problem, scientists show patterns of neural activity similar to those experienced by nonscientists, but on the second, they show more activity in areas of the brain associated with inhibition and conflict monitoring: the prefrontal cortex and the anterior cingulate cortex. Scientists can answer scientifically challenging problems—that’s the benefit of their expertise—but to do so, they must inhibit ideas that conflict with their scientific knowledge of those problems. They must inhibit latent misconceptions. (Shtulman 2017:54)

Varför envisas jag med att diskutera teorier om hur vi förstår oss på vår omvärld på en blogg som egentligen vill föra fram ett budskap om att vi måste förvilda mer av Sveriges natur?

Det första är att i detta finns det en romantisk föreställning som lockade mig till konceptet. Den kom sig av att jag var mycket ute i skogen och tyckte att den planterade skogen var så tråkig. Litteraturen jag läste var enbart negativ till skogsbruket. Med tiden har jag läst så mycket att jag har upptäckt hur lite jag kan och förstår.

Det andra är att det sker en mängd politiska beslut som handlar om och påverkar miljön. Frågan som jag ställer mig är vad som stämmer i det som förs fram i debatten? I ett inlägg frågade jag mig politikerna utgår från vetenskapen eller inte, se Hur många vargar ska det finnas i Sverige? Vägleder vetenskapen politikerna?.

Jag tänkte just på detta då Naturvårdsverket hade bett två oberoende experter att granska möjligheten i att sänka ”referensvärdet på varg från 300 till 170 individer” vilket Pelle Strindberg Jutehammar nämnde i Jakt & jägares artikel Naturvårdsverket om antalet vargar: ”Fruktansvärd feltolkning av rapporten” (2025).

I artikeln läser vi att landsbygdsminister Peter Kullgren går emot forskarnas varningar:

Trots forskarnas varningar hävdade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i oktober 2024 att referensvärdet ska rapporteras som 170 individer. Forskarna och Naturvårdsverket betonar dock att ett hållbart värde måste ligga över denna nivå. (Strindberg Jutehammar, 2025).

Förutom att det är intressant att se Kullgrens motsträvighet mot den biologiska kunskapen så är det talande var Phil Miller, en av forskarna som har granskat frågan, ser i frågan. Han menar nämligen att det är svårt att förklara vad som menas med begreppen ”långsiktig” och ”livskraftig” i frågan om regeringens önskningar och EU:s habitatsdirektiv, se Phil Miller analyserar referensvärdet för vargar i Sverige (Naturvårdsverket, U.Å.a)

[D]en första utmaningen som begreppsmässig och är resultatet av flexibla definitioner av nyckelbegrepp som ”långsiktig” och ”livskraft” inom EU:s habitatdirektiv. (Naturvårdsverket, U.Å.a)

Den andra experten Nicolas Dussex uttrycker att det finns svårigheter i att tolka då de utgår från modeller och i dessa finns det en osäkerhet.

Även om modellerna innehåller så realistiska parametrar som möjligt finns det alltid en viss nivå av osäkerhet vilket kan påverka antagandena om framtiden och slutledningen om målreferensvärdet. Vi vet till exempel att skadliga genetiska mutationer har en negativ effekt på populationens livskraft. Effekterna på individnivå är dock osäkra, vilket gör det svårt att förutse hur livskraftig populationen faktiskt är. (Naturvårdsverket, 2024)

Det är svårt att förutse, säger Dussex. Den osäkerheten skapar ett utrymme för diskussion för dem som är för en hög vargstam och för dem som vill ha en lägre vargstam i Sverige.

I detta finns en tredje faktor som jag vill ta upp i detta sammanhanget även om jag har skrivit alldeles för mycket. Det knyter an till svenska kyrkans skogsutredning, se Inledande tankar om Göran Enanders utredning, Hör skogsbruket ihop med andlighet? och Ska ärkebiskoparna få vägleda skogsbruket? Fortsatta funderingar kring Kyrkans skogsutredning.

Utredningen har skapat en hel del diskussion och jag har nämnt ATL:s politiska redaktör Anders Gustafsson uttalande i ledartexten Skogsexperterna ska, tydligen, tiga i församlingen där han påpekar att det finns problem utifrån skogsbrukets förutsättningar. Väl värd att nämnas är är inlägget på Supermiljöbloggen Kyrkans skogsutredning skadskjuts inifrån – ”antiutredningar” letar fel (Lindsten, 2025).

I alla fall tog jag kontakt med olika personer. I mejlkonversationen med en av dem kretsade det om mötet mellan skogsbrukets och ekosystemens förutsättningar. Och i en annan diskussion med några högt uppsatta miljöpartister ställde jag frågan om det är möjligt att bedriva skogsbruk på samma förutsättningar i hela Sverige. De svarade enhälligt att det är svårt.

Men liksom i fallet med Kullgren och miljöpartisterna så presenteras inte svårigheterna i debatten.

Delvis tror jag det beror på svårigheten i att som lekman kunna sätta sig in i frågan. Problemet är dock att vad som sker är att det snarare är våra egna intuitiva föreställningar som styr oss, än någon egentligen insikt om de biologiska förutsättningarna.

Så nu är det dags att sluta. Jag ska iväg. Det blev rörigt med alla trådar.

För att kort kan summera det så lever vi i en värld som vi har otillräcklig kunskap om. Förr då vi levde i små samhällen kunde vi inte orsaka så mycket skada med vår okunskap. Nu är vi mäktiga som gudar. Men liksom Olympens gudar är det småaktigheter som tycks styra och inte den allvetande och omhändertagande. Vi styrs av begränsad förståelse, men agerar som om vi vore allvetande och i kontroll.

Referenser:

Gustafsson, Anders (2025). ”Skogsexperterna ska, tydligen, tiga i församlingen”. ATL. Publicerad 250129 [Hämtad 250201]

Naturvårdsverket (U.Å.a.) Phil Miller analyserar referensvärdet för vargar i Sverige. [Hämtad 250215]

Naturvårdsverket (2024). Nicolas Dussex om analysen av referensvärdet för vargar. Granskad 240909. [Hämtad 250215]

Klahr, D., Zimmerman, C., & Matlen, B. J. (2019). Improving students’ scientific thinking. In J. Dunlosky & K. A. Rawson (Eds.), The Cambridge handbook of cognition and education (pp. 67–99). Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/9781108235631.005

Lindsten, Jan (2025). Kyrkans skogsutredning skadskjuts inifrån – ”antiutredningar” letar fel. Supermiljöbloggen. Publicerad 250120 [Hämtad 250215]

Polanyi, Michael (2013). The study of man: the Lindsay Memorial lectures 1958. Milton Park: Routledge

Regt, Henk W. de (2017). Understanding scientific understanding. New York, NY: Oxford University Press

Shtulman, Andrew (2017). Scienceblind: why our intuitive theories about the world are so often wrong. New York: Basic Books

Strindberg Jutehammar, Pelle (2025). Naturvårdsverket om antalet vargar: ”Fruktansvärd feltolkning av rapporten”. Jakt & Jägare. Publicerad 250210 [hämtad 250215]