Sillen berättar om klimatförändringen

Sillen lägger sin rom i grunt vatten. Honan kan lägga upp till 50’000 romkorn. Äggläggningen kan ske både på våren och på hösten. När romkornen kläcks och larverna kommer ut är värmeberoende. Det kan ta mellan 1–3 veckor och det skiljer sig om det är östersjösill eller om den lever i västerhavet. Larverna äter plankton (Fiskbasen/sill, u.å.).

Som jag inleder med i Rewilding, sill och träsk i Wolgast är planktonen och algerna, som larverna lever av, ljusberoende till skillnad från romkläckningen som är temperaturberoende. Det har således skett en samevolution emellan dessa organismer. Dagens klimatförändringar påverkar det förhållandet genom att det blir varmare i vattnet tidigare på året, medan dagsljuset inte följer den rytmen. Det uppstår således en avvikelse mellan larverna och algernas rytm, vilket påverkar larvernas överlevnadschanser negativt. När de behöver mat, finns den inte.

Sambandet mellan att ljuset och temperaturerna följer säsongerna och samspelet mellan arterna och säsongerna kallas för fenologi. Eller som Eric Post och Michael Avery skriver i ”Phenological Dynamics in Pollinator-Plant Associations Related to Climate Change” (2019):

[P]henology may be regarded as the seasonal timing of expression of life-history traits concerned with growth, reproduction, and survival (2019:43).

Mellan sillen och algerna börjar det ske en fenologisk avvikelse. Algerna följer årets ljus, medan sillarverna följer årets temperaturförändringar. Det här är en del av effekterna av klimatförändringarna. Det sker förändringar vilket ökar trycket på arter att kunna anpassa sig till de förändrade villkoren eller försvinna.

I Förringar jag klimatförändringen? skrev jag att jag skulle försöka fördjupa mig i vad klimatförändringar är och vad det innebär. I dagens inlägg begrundar jag med hjälp av sillen hur komplext det är.

För att göra detta vill jag återanvända till en figur som jag första gången tog upp i Om ingen hör trädet falla. Den är tagen från artikeln med det underbara namnet ”A cross-scale trophic cascade from large predatory fish to algae in coastal ecosystems” (Donadini et al. 2017). I figuren har jag lagt till en del förklaringar, men också bytt ut deras exempel storspigg med sillen.

Det viktiga begreppet för det fortsatta resonemanget är trofisk kaskad i artikelns titel.

Trofisk har med föda och hur energi fördelas i systemet. Så nedan vi har olika trofiska nivåer, se mitten spalten: rovfiskar, sill, växtätare och tång. Kaskader sker då de olika delarna påverkas indirekt av olika faktorer som om de växtätande organismerna försvinner kommer tången att kunna breda ut sig, vilket påverkar sillen som äter det växtätande organismerna…

Figuren nedan illustrerar vissa utvalda delar i ett ekosystem. I det finns det en mängd olika faktor som påverkar varandra. Forskarna här valde ut faktorer som temperatur, hur ljust vattnet är, salthalten, rovfiskar och växtätande fiskar och andra organismer. Pilarna visar på hur de påverkar de olika delarna. Det rödskrivna har jag lagt till för att förtydliga vad de olika rutorna syftar på och vi koncentrerar oss på vänster- och centerspalten. Den som blir nyfiken kan följa länken ovan för en djupare presentation.

Om vi för in klimatförändringen så påverkar det i första hand temperaturen. Det blir varmare. Vissa arter gynnas, andra missgynnas och andra får ingen direkt effekt. Men då allt hör ihop sker trofiska kaskader.

Författarna skriver:

These losses often trigger trophic cascades (indirect effects of predators on non-adjacent trophic levels) with far-reaching effects on ecosystem functions and processes, including diversity, atmosphere composition and biogeochemical cycling. (Donadini et al. 2017)

Om vi synar vänstra övre hörnet i figuren ser vi att temperaturen är kopplad till rovfiskarna, sillen, växtätarna, de epifytiska algerna, dvs. tång, samt fosfor som framför allt kommer från lantbrukets åkrar. Fosfor ökar växtförmågan i havet.

Temperaturförändringar påverkar således hela ekosystemet både direkt genom att sillens rom kläcks tidigare, och indirekt genom att ett stort antal dör då larverna inte längre är synkroniserade med algtillväxten som är beroende av ljuset.

För att avsluta detta tämligen tekniska inlägg vill jag framhålla hur komplext det är att förstå sig på klimatförändringar och hur det påverkar. Mitt sätt för att göra det gripbart är att pilla isär det i mindre bitar och se hur de passar in i det större systemet. Det är därför jag använde mig av sillen. Den hjälper mig att försöka att få en överblick på de olika delarna som direkt och indirekt hör ihop.

På liknande sätt bidrar begreppet fenologi. När jag lärde mig det idag kunde jag föra ihop figuren som jag första gången fick syn på för åtta år sedan. Dessutom fick jag ett begrepp för det som R. berättade för mig om sillen på restaurangen i Wolgast, se inledningen till detta inlägg samt Rewilding, sill och träsk i Wolgast.

I morgon tänkte jag begrunda vitsippan och fenologin.

Referenser:

Donadi, S; Austin, Å.N., Bergström, U, Eriksson, B.K.; Hansen, JP; Jacobson, P; Sundblad, G; van Regteren, M; Eklöf, JS. (2017. ”A cross-scale trophic cascade from large predatory fish to algae in coastal ecosystems”. Proc. R. Soc. B (http://dx.doi.org/10.1098/rspb.2017.0045 )

Post, Eric; Avery, Michael. (2019). Phenological Dynamics in Pollinator-Plant Associations Related to Climate Change. ss. 42–54. ur Lovejoy, Thomas E. & Hannah, Lee (red.) (2019). Biodiversity and climate change: transforming the biosphere. New Haven: Yale University Press