Under veckan har jag funderat på fråga som Lars Lundqvist skrev i kommentaren till inlägget En miljö bara för människan?. I kommentaren lyfter han fram min ökande kunskap och min förändring i vissa åsikter. Det som fick i gång mina funderingar var avslutningen.
Om jag skulle bli bonde, skulle jag då förändra mina åsikter i fler frågor?
Avslutningsvis: Du har lärt dig massor om ekologi, arter, läsa av den natur där du rör dig till vardags, och har också sakta börjat ändra åsikt i en hel del frågor, eller hur? Om du dessutom bytte yrkesbana och blev bonde, en del av svensk livsmedelsförsörjning, tror du inte att du då skulle ändra åsikt i ännu fler frågor?
Jag gav en svamlande kommentar som svar, då jag inte riktigt fann rätt ord. Inte heller idag har jag ett tydligt svar, däremot ser jag flera problem med frågan. Det ska jag försöka reda ut idag. Förmodligen kommer det att vindla och associeras till olika saker, men jag hoppas att det finns en viss koherens och röd tråd i resonemanget.
Det finns flera ingångar i det här och den första är en ytlig betraktelse som förföljer vår samhällsdebatt. I grunden bygger det på att den med mer kunskap har ett kunskapsföreträde, det vill säga att den kunnigare i frågan bör också få ett större förtroende i en fråga. Problemet med denna i grunden goda tanke är flera. Först vad jag menar att det egentligen innebär.
För att illustrera det vill jag börja i ett känt brev av Galileo Galilei. Han skriver till storhertiginnan Christina om Copernicus upptäckt att solen inte snurrar kring jorden utan tvärtom.
I brevet försöker han dels peka på att bibeln inte har fel, dels på svårigheten att få ihop det som bibeln förtäljer och den katolska dogmen med Copernicus upptäckter. Det viktiga här är att han pekar på att Copernicus skriver på matematikens språk och det behärskar inte de som kritiserar honom. Oberoende av hur illustra och kunniga de är i sina domäner så behärskar de inte matematikens språk och kan därför inte bedöma arbetet korrekt.
For it is known that Lactantius—a poor mathematician though in other respects a worthy author—writes very childishly about the shape of the earth when he scoffs at those who affirm it to be a globe. Hence it should not seem strange to the ingenious if people of that sort should in turn deride me. But mathematics is written for mathematician[.] Letter to Madame Christina of Lorraine, Grand Duchess of Tuscany
Efter mötet i Trento (1545–1563) menade katolska kyrkan att de hade löst kunskapsföreträdesproblemet genom att slå fast att allt det som de inte hade bestämt var korrekt skulle förbjudas. Det viktiga var inte om den matematiska kunskapen fanns utan vad mötesdeltagarna hade kommit fram till. Således blev också Galileos brev till Storhertiginnan uppsatt på listan över de förbjudna böckerna, liksom Copernicus bok där han förklarade att solen var i mitten av universum och inte jorden.
I våra dagar har dock detta maktbeteende fått en annan spinn och det är när man ger vissa kunskapsföreträde och vissa fråntas i egenskap av yttre attribut. Så en medelålders heterosexuell vit man som jag kan fråntas rätten att uttala mig om saker som rör svarta, kvinnor och homosexuella, då jag tydligen inte kan vara empatisk nog att förstå svårigheter som de kan uppleva eftersom erfarenheten fattas mig.
På ett liknande sätt kan åsikterna hos en person som är stadslevande avfärdas på grund av att hon inte förstår hur det är att leva på landsbygden. Dessutom kan personen anklagas för att vara en romantiker som inte begriper landsbygdsfrågor.
Detta är ett ytterst farligt retoriskt vapen, menar jag, då det fråntar möjligheten att lära från andra och därmed kunna få insikter utifrån andra perspektiv. Det är också ett tämligen korkat sätt att argumentera, då vapnet lätt kan vändas mot en själv.
I kommentaren uttrycker Lars en frustration över att kunskapen i de bredare lagren i samhället inte förstår basindustrins betydelse i samhället. Här finns det också ett problem att riksmedia inte ger ”korrekt kunskap” utan sprider ”felaktigheter”.
Naturligtvis hoppas jag också på att kunskapen om basnäringarnas betydelse och begränsningar ska öka hos allmänheten, men det skulle förutsätta att riksmedia (TV, radio, de stora dagstidningarna) tog ett större ansvar för att sprida korrekt kunskap istället för att som nu oftast sprida felaktigheter.
Här kan vi återgå till mina egna förflyttningar i åsikter. Jag upplever själv att man i riksmedia inte går tillräckligt djupt i många frågor. Detta har jag dock kommit fram till med tiden, då jag med ökad kunskap ser vilka förenklingar som görs och att man inte försöker utreda en fråga i grunden.
Låt mig göra en jämförelse här med hur utrikesfrågor. På SVT sänds otroligt bra dokumentärer om till exempel Mellanöstern, USA och andra utrikespolitiska frågor. Här tycker jag ofta att de hjälper mig att se andra perspektiv i det jag läser i böcker och artiklar.
Däremot när det kommer till naturen fattas djupet. En del av förklaringen är att det krävs väldigt mycket grundkunskap, ett annat är programmens syfte. För att ge ett exempel kan jag nämna Vilda Småland. Det är en fin dokumentär och jag rekommenderar dig att avnjuta den. För den är ett stycke avkoppling, snarare än en stor bildningsinsats; detta gäller de flesta av dem.
Ett annat program som jag fann intressant och rekommenderar är Vetenskapens värld: Slaget om skogen. Dock om man tittar på hur de olika delarna beskrivs, kan man ana viss obalans.
Del 1: ”EU utreder olagligt prissamarbete bland svenska skogsbolag.” Del 2: ”I Finland har politiker drivit igenom alltmer skogsbruk utan kalhyggen. Ledande finska forskare tycker nu att man hittat en väg som både fungerar för ekonomi och miljö.” Del 3: ”Statliga Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Hur ska bolaget agera nu när EU kräver ett mer ”naturnära” och kalhyggesfritt skogsbruk?”
Basnäring, som Lars nämner, är ett intressant begrepp. I Skolbanken hittar jag följande undervisningssegment i geografi. Eleverna i årskurs 8 på Råneskolan i Luleå kommun ska lära sig om delarna som är knutna till basnäring.
Vad vi förstår från beskrivningen ska åttorna undervisas i ett historiskt perspektiv, liksom ekonomiskt, ekologiskt och socialt, samt för att kunna forma en hållbar utveckling i både Sverige och världen. Det är inte lite som krävs av eleverna.
Detta område handlar om våra råvaror och naturresurser. Vilka de är och vilken betydelse de har för Sverige och att Sverige är ett rikt land. Vi ska ta reda på vilka utmaningar vi står inför, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Förstå varför dessa måste utvecklas gemensamt för att vi ska få en hållbar utveckling i Sverige och världen. Åk 8 Geografi
Det vi ser är hur komplext ämnet är. Ordlistan med begreppen som de ska förstå när det är dags för prov lyder:
Basnäring, Transport, Transportmedel, Naturresurs, Råvaror , Infrastruktur, Globalisering, Resurs, Logistik, Skogsbruk, Förädling, Tillverkning, Produktion, Handel, Konsumtion, Industri, Import, Export, Miljöpåverkan, KRAV, Hållbarhet, Gödsel, Övergödning, Utfiskning, samt Försurning. Åk 8 Geografi
Några saker vill jag peka på här. Det ena har jag redan sagt. Basnäring är kopplat till historien. Genom att industrialisera Sverige och allt mer kunna bruka och förädla de resurser och råvaror som finns i Sverige, lyftes hela befolkningen. Landet har gått från att vara ett av Europas allra fattigaste länder till ett av de mest välmående. Att tillägga är att det också har skett med regleringar för att inte rövarbaroner ska få fritt spelrum, men det är en parentes i det här inlägget.
Hur många kommer ihåg åttans geografilektioner? Tyvärr är de ganska få. Själv har jag fått komma ikapp som vuxen. Dessutom vet jag, som lärare, hur svårt det är för elever att koppla ihop begreppen med empirin. Det kräver många års träning och det är som att behöva jonglera med inte bara tre utan många fler bollar än så. Så frågan är hur mycket en åtta förmår fånga upp från den anspråksfulla segmentet.
Ytterligare en aspekt som jag vill nämna angående basnäring kopplas till det som jag tog upp i Skogen är vårt gemensamma arv. Inom ekonomihistoria talar man om tre sektorer i ett samhälle: den primära, sekundära och den tertiära. Enligt Världens ekonomiska historia: från urtid till nutid (Neal & Cameron, 2016) är den primära sektorn de aktiviteter vilkas produkter hämtas direkt från naturen: jordbruk, skogsbruk och fiske.” (Neal & Cameron, 2016, s. 32). Sekundärsektor är ”de verksamheter där naturprodukterna behandlas eller förädlas.” (Neal & Cameron, 2016, s. 32). Den tertiära sektorn kallas också för servicesektorn och är alla de tjänster som ingår i den ekonomiska strukturen. (Neal & Cameron, 2016, s. 32).
Neal och Cameron menar att om majoriteten i ett samhälle går från en sektor till en annan då sker det strukturförändringar. Sverige har genomgått detta flera gånger. Men dessa förändringar har inte bara skett mellan sektorerna utan också inom näringar. I Idag vet vi hur saker fungerar, men inte vad som är betydelsefullt beskriver jag hur rationaliseringar gjorde att de otaliga mejerier som fanns på landsbygden och som gav jobb lokalt försvann.
I Håller den svenska modellen: Arbete och välfärd i en global värld (2013 [2006]) berättar ekonomihistorikern Lars Magnusson att svensk industri klarade 1990-tals krisen tämligen bra, då den redan hade gjort flera av de nödvändiga omställningar i industrin som krävdes under 1970-tals krisen. Omställningen var att börja använda robotar istället för människor i industrin.
Även inom sektorerna sker det förändringar och utveckling och jag rekommenderar dig att läsa reportaget Trolle Ljungbys VD styr med fast hand (Frennemark, 2025). Det handlar om Per-Inge Pålsson som leder arbetet på Trolle-Ljungby AB och den omställning som har skett under 50 år. Till exempel har gårdsverkstaden utvecklats till ett servicecenter som nu omsätter 15 miljoner.
[G]årdsverkstad[en] har utvecklats till ett servicecenter som omsätter 15 miljoner kronor och har nio anställda är en framgångssaga. För 20 år sedan fanns det tre anställda i verkstaden för godsets egna behov. (Frennemark, 2025)
Hur kan jag sammanfatta det här? Fanns det någon röd tråd? Jag tror det som åttorna får lära sig i Luleå är en god sammanfattning för det mynnar ut i frågan hur vi ska kunna ha en hållbar utveckling i Sverige?
Vad ska då eleven göra för att få ett högt resultat på den uppgiften? Hon bör både se till människors behov och hur de kan tillgodoses i en osäker framtid. Det inbegriper frågan kring arbetstillfällen och funderingar kring en anpassningsbar industri till marknaden. Det innebär en förmåga begrunda förhållandet mellan förädling och hushållning med resurser. Likväl krävs att eleven ser till ekosystemen och till hur ekosystemtjänster bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle, där också den biologiska mångfalden kan upprätthållas. Det är således mycket som krävs av fjortonåringarna.
Så om en lärare kan kräva det av en fjortonåring, då vet vi vad vi bör kräva av våra politiker. Men inte att förglömma är att detta är den grundläggande nivån på bildning som krävs av en medborgare. Vi har alla en plikt att ha en kunskapsnivå som gör att vi inte bidrar med idiotargument till debatten, samt att vi förmår att se de olika perspektiven som påverkar sakfrågan.
Detta gäller också de svenska journalisterna!
Referenser:
Frennemark, Markus (2025). Trolle Ljungbys VD styr med fast hand. ATL. Publicerad i september 2025, det står inte på hemsidan. [hämtad 251011]
Magnusson, Lars (2006). Håller den svenska modellen?: arbete och välfärd i en globaliserad värld. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Neal, Larry, Cameron, Rondo E. & Schön, Lennart (2016). Världens ekonomiska historia: från urtid till nutid. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur.
