Men lantbruket har väl gjort nog i klimatfrågan

Peter Kullgren, kristdemokrat och landsbygdsminister, sitter lugn inför journalisten och utfrågaren Anders Holmgren i 30 minuter (SVT, 2024). Frågorna kretsar kring två frågor, först köttätande och om det borde regleras, då livsmedelsverket förespråkar det, enligt Holmgren.

Kullgren svarar att det ska ses ur två perspektiv, dels beredskap och dels frågan om en politiker bör berätta hur folk ska äta. På det senare svarar han nej och på den förra lyfter fram beredskapsfrågan. Han menar att den är viktigare i ett större perspektiv. Jag är enig på båda punkterna.

Den andra punkten handlar om utsläppen från lantbruket och hur han som minister ska kunna förändra det. De visar en graf liknande den nedan. Skillnaden är att endast totalen syns. Poängen med grafen, menar Holmgren, är att visa att koldioxidutsläppen från lantbruket är nästan oförändrad över de senaste 30 åren.

Jag blir alltmer irriterad, medan jag tittar. Det av flera anledningar. Det blir rundgång. Kullgren är duktig på att omformulera frågorna till sin fördel och Holmgren vill fånga honom.

Det viktigaste är dock det som inte sägs, och det som jag som tittare måste kolla upp för att förstå. Så jag pausar programmet för att se hur mycket jordbrukets utsläpp är i jämförelse med resten av Sveriges utsläpp.

På Ekonomifakta hittar jag följande tårtdiagram på sidan Koldioxidutsläpp (Öljemark, 2025). Där står det att jordbruket släpper ut 146 kiloton, alltså 4 promille av den totala 35544 kiloton (någon som är bättre på matematik får gärna kolla beräkningen). Varför lägger de så stor vikt vid 4 promille, när det finns så mycket annat att begrunda? svär jag.

Som vi ser i uppdelningen ovan så är det inte i jordbrukssektorn som de stora förändringarna kan ske, vilket visar sig i varför utsläppen är tämligen konstanta, se grafen ovan från Naturvårdsverket. Den kan koncist formuleras i konstaterandet att boskapen måste rapa ut metangas då det är deras biologiska konstitution, samt att de bajsar.

Där de stora förändringarna måste ske är i industrin och i inrikes transporter. Jag förmodar att de möjliga stora förändringen måste ske i framför allt transportsektorn. Att minnas är det som Öljemark skriver i ingressen till inlägget om koldioxidutsläppen: ”Sedan 1990 har Sveriges utsläpp av koldioxid fallit med cirka 40 procent.” (Öljemark, 2025).

Om vi ser till industrin övertid så har den minskat betydligt. De som står för en tredjedel är järn- och stålindustrin och den är tämligen konstant, se Industrin, utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket, 2024b). Om jag har räknat rätt så har minskningen inom industrin skett med ungefär 30 %, från 20,64 till 14,79 miljoner ton. Där står den bruna delen för en stor del av den proportionerliga minskning. Det är massa och pappersindustrier, samt tryckeri. Även livsmedelsindustrin, den ljusblå står för en hel del proportionerligt, från 0,95 till 0,2 miljoner ton. (Naturvårdsverket, 2024b)

Utfrågningen avslutas med att Kullgren ska försvara varför de ifrågasätter beteskravet som gäller för kor i Sverige, med utgångspunkt ifrån författarinnan Astrid Lindgrens önskemål. Det är inte seriöst, enligt mig!

Jag är ingen vän av kristdemokraternas politik och jag är starkt kritisk till mycket av svensk landsbygdspolitik, men när diskussione förs på det här sättet så blir det bara tarvligt.

För mig är detta något större och det knyter an till vad jag skrev i gårdagens inlägg I vår kultur lyssnar vi inte till vad talltitan berättar för oss, där jag beskrev hur kråkindianerna försökte navigera och orientera sig i den kulturkollaps som skedde efter indiankrigen i slutet av 1800-talet i USA. Klimatförändringarna är en verklighet och de kommer att öka. Frågan är hur vi ska navigera i den verklighet där alltmer information blir tillgänglig?

Innan jag fortsätter resonemanget vill jag visa ännu en graf från Naturvårdsverket. Den kommer från Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser (2024c). Det som jag vill att du ska titta på är det ljusblå i grafen. Det är personbilar.

Låt oss göra ännu en jämförelse och det är mellan tunga transporter och personbilar.

2023 släppte personbilar och tunga transporter ut 11,07 miljoner ton koldioxiekvivalenter, varav 8,27 miljoner ton är personbilar. För att sätta det i perspektiv är det 60 % av den totala inrikes transporter, alltså 8,27 av totalt 13,86 miljoner ton.

Ett litet tillägg här för oss som inte är så bevandrade i terminomologin. Växthusgaser är inte bara koldioxid (CO2) utan även andra växthusgaser, till exempel metan (CH4) nämndes ovan. Koldioxidekvivalenter är därför ”den sammanlagda växthuseffekten av olika växthusgasutsläpp med koldioxid som referens” (Ekonomifakta, 2009).

Jag ber om ursäkten för sifferexcercisen, men det är för att sätta den löjliga utfrågningen i perspektiv till den fråga som jag och många menar med mig är den viktigare. Hur kan vår civilisation överleva på ett hållbart sätt? För om en av de stora frågorna är växthusgaserna och deras påverkan på klimatet, så ställer sig frågan om hur vår kollektiva livstil påverkar klimatet? Och då en stor del av utsläppen är just personbilarna, så pekar det på att en förändring av livsstilen är nödvändig.

För att förstå det påståendet på ett intellektuellt plan har det hjälpt mig att förstå termodynamikens lagar två första lagar. Termodynamiken handlar om hur energi omvandlas i olika former. Idéen är enkel och kan formuleras i tre satser, varav jag kommer att jag igenom de två första. För en pedagogisk och lättfattlig genomgång se här: First and second laws of thermodynamics | Khan Academy.

Den första lyder: ”Energi kan varken skapas eller förstöras, den kan endast byta form.” (Wikipedia, 2023). All materia innehåller potentiell energi.

När den potentiella energin frigörs, så försvinner den inte utan byter bara form. Det enkla exemplet är veden som brinner avger värme. Det betyder att den potentiella energin som fanns i vedkubben omvandlades till värmeenergi.

Energin till trädet som vedkubben var en del av kom från solen. Det betyder att energin från solen omvandlades till potentiell energi i växten, alltså fotosyntes. Den energin kommer människan till del dels genom värme när vi eldar eller när vi äter en kronhjort som har betat av trädet.

Som vi märker så skulle det krävas en enorm energi för att återföra energin till den potentiella energin som var i vedkubben och det pekar på den andra satsen att energin kan bara gå i en riktning, mot större oordning. Den potentiella och koncentrerade energin i vedkubbe, alltså koldioxid, är nu spridd i miljön och det är detta som är grunden i växthuseffekten.

Allt mer potentiell energi har frigjorts vilket har ökat värmen som stannar kvar i växthuset jorden.

Så i grunden är det väldigt enkla processer som ligger till grund för de problem som vi människor har skapat. Men som termodynamikens andra sats berättar så betyder det inte att situationen är enkel att lösa.

Frågan är, för att syfta tillbaka på Anders Holmströms utfrågning av landsbygdsministern Peter Kullgren, vad det är som vi bör fokusera på för att minska växthusgaserna.

För mig utifrån vad jag har försökt att presentera så handlar det väldigt mycket om andra saker än att fokusera på lantbruket. Då är det bättre att undersöka vår egen livsstil och då framför allt vårt bilkörande.

Frågan om bilkörandet och personbilsägandet är på ytan ett av dessa problem som vi torde kunna göra stora förändringar i för att minska koldioxidutsläppen. Men som jag själv märkte när jag flyttade hem från Berlin och från storstadsregionerna med viljan att vara ute mer i naturen. Det är i stort sett omöjligt att klara sig utan bil, i alla fall om jag vill upprätthålla min livsstil, som jag dessutom delar med många.

Likväl finns det tämligen enkla saker som kan förändras och då gäller det i städerna. I en metastudie där de jämförde 800 olika fallstudier kunde forskarna Kimberly Nicholas och Paula Kuss visa att det finns tolv olika åtgärder som man kan införa för att minska bilkörandet i städerna, se här för inspiration Bästa sätten att minska biltrafiken i städer, enligt ny metastudie (von Arnold, 2022) eller läs studien A dozen effective interventions to reduce car use in European cities: Lessons learned from a meta-analysis and Transition Management (Kuss & Nicholas, 2022).

Nåväl, det senaste exemplet var ett svagt försök att verka lite optimistisk, efter min buttra kritik av en ytterst ytlig utfrågning av landsbygdsminister som borde ifrågasättas bra mycket hårdare än vad SVT förmår.

Referenser:

Ekonomifakta (2009). Koldioxidekvivalenter. Senast uppdaterad 091009 [hämtad 250308]

Naturvårdsverket (2024a). Jordbruk, utsläpp av växthusgaser. Senast granskad 241217 [Hämtad 250308]

Naturvårdsverket (2024b). Industrin, utsläpp av växthusgaser. Senast granskad 241217 [Hämtad 250308]

Naturvårdsverket (2024c). Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser. Senast granskad 241217 [Hämtad 250308]

Kuss, Paula; Nicholas, Kimberly A. (2022). A dozen effective interventions to reduce car use in European cities: Lessons learned from a meta-analysis and transition management. Case Studies on Transport Policy. Vol. 10:3, ss. 1494-1513. https://doi.org/10.1016/j.cstp.2022.02.001.

SVT (2024). 30 minuter: Peter Kullgren (KD). Publicerad 241128 [hämtad 250308].

von Arnold, Cecilia (2022). Bästa sätten att minska biltrafiken i städer, enligt ny metastudie. Lunds Universitet. Publicerad 220516 [hämtad 250308]

Termodynamikens huvudsatser. (2023). Wikipedia. Senast uppdaterad 230720 [Hämtad 250308]

Öljemark, Jacob (2025). Koldioxidutsläpp. Ekonomifakta. Senast uppdaterad 250218 [Hämtad 250308]