Den andre i varje månad (2/1-23)

I Brunnsparken här i Simrishamn såg jag att gräset hade tufsats till. Det låg som tovor och jorden var bar. Det uppdragna gräset höll på att brytas ned. Så där i förbifarten har jag lagt märke till det när Maggie har kissat. Men igår såg jag att det var råkorna som var där och rotade. Vad det var de sökte undersökte jag inte, men jag tänkte på att det är inte det välskötta som är det bästa i ekosystemet utan det är den eviga förändringen som ger öppningar för opportunister. Jag funderade på vad som skulle växa upp där till våren.

Den där förändringen är spännande, men också lätt att missa. Våra ögonen vänjer sig vid det statiska och ser inte de små förändringarna. Fördelen med att gå ut med en hund är just att de är upptagna vid det som är osynligt för oss. När Maggie nosar runt står jag och ser mig omkring. Det är då jag lägger märke till saker som det tovade gräsmattan och får tid att undra vad det beror på.

Förändringarna sker oftast så långsamt att vi plötsligt en dag upptäcker att det ser annorlunda ut. Skälet till att jag tar upp det här är att jag under det här året ämnar ta kort på fyra platser i vår trädgård och publicera dem på bloggen. Tanken är att jag ska stå på ungefär samma ställe varje gång och jag ska göra det den andre varje månad under året.

Min tanke är flerfaldig. Dels kommer det ur att jag har lagt märke till hur olika det ser ut på dessa platser i trädgården. På en av platserna växer det tjockt med gräs, medan en bit bort är det olika blommor. På en annan plats är marken hård och det växer fullt av tusenskönor.

Under förra året påbörjade jag att med pipan i munnen gå runt och undersöka vår trädgård. Pipan är viktig för att den kräver sin uppmärksamhet och jag kan inte bara gå runt obetänksamt. Det tar också tid att röka den, vilket gör att jag stillar min häftiga skäl och låter blicken vandra. Att gå runt i trädgården kom sig av att jag hittade biologen Stefan Sobkowiak youtubekanal The Permaculture Orchard där han pratade om att gå runt och iaktta i sin trädgård.

Nåväl, skälen är flera och jag vill inte bli för långrandig. Avslutningsvis kommer jag att återkomma till det detta tema.

Nedan har jag sex bilder, men i framtiden kommer det att vara endast fyra. Anledningen till att det är två till är för att peka på några förändringar som jag har gjort och jag vill undersöka vad de kan innebära.

När vi flyttade in i huset var det en stor badtunna längs nordvästra sidan. När den togs bort var det barmark. Min idé var att plantera en äng där. För att det skulle bli magrare jord planterade jag potatis och till hösten slängde jag ut ängsfrön från som jag hade köpt. Förra året gjorde jag det samma. I somras blev det en fin äng. Men nu har gräset börjat ta sig in och ta över.
Eftersom det hade vuxit så mycket gräs räfsade jag kraftigt idag (3/1-23) för att få bort gräs och löv för att se om ängsblommorna tar sig upp och inte kvävs av gräset. Idéen fick jag från råkorna jag nämnde innan. Busken ni ser är en lagerhägg och trädet ni ser vid Maggie är en hamlad pil. Även i år hade jag velat beskära pilen, vilket jag gjorde förra året för att få mer ljus på ängen. Men det kommer inte att ske i år.
Trädet som har fallit är en pil. Den har hindrat ljuset från att nå ned till marken. Därför är jag väldigt nyfiken på vad som kommer att ske nu när mer ljus kommer ner. Den är i sydvästra delen av trädgården och är skymd av grannens skjul och rhododendronen.
Jag har tagit bort stammen och låtit stubben vara kvar. Samtidigt har jag lämnat vedbitar från pilen för att öka död ved för insekterna. Jag är också nyfiken på om det kommer att växa svampar på dem.
Detta är en solbelyst plats i nordöstra delen. Det är ett plommonträd i öster, bokbuskar i norr och en rosenbuske. I hörnet har jag slängt grenar och gräsklipp. Främst i bilden växer det tjockt med gräs och få örter tar sig upp. Möjligen en tistel eller två. Åt rosenbusken till blir det torrt och det växer många olika små blommor. Under året har jag hällt vätska från bokashi på gräset så jag är nyfiken på om det kommer att bli någon skillnad i år eller om gräset kommer att vara lika tjockt.
Anledningen till att jag testade att hälla bokashi på det tjocka gräset var för att på den här fotograferade delen växte det fullt av blommor förra sommaren, framför allt tusenskönor. Delvis kan det ha berott på att det är hårt packad och mager jord här, men under året har jag också diskat ur mina bokashihinkar här. Vätskan ska öka mikroorganismerna i jorden. Min undrar är om det kommer att vara lika frodigt i år?

Tanken är alltså att den andre i varje månad kommer jag att ta en ny bild på dessa fyra platser för att se vad för förändringar som har skett.

Referenser:

Aronson, Myla FJ et. al. ”Biodiversity in the city: key challenges for urban green space management”, Front Ecol Environ 2017; 15( 4): 189– 196, doi:10.1002/fee.1480

Stefan Sobkowiak – The Permaculture Orchard

Tallamy, Douglas W. (2019). Nature’s best hope: a new approach to conservation that starts in your yard. Portland, Oregon: Timber Press