Igår kom regnet och åskan. Jag kände mig tacksam över att inte tälta och glad över att se trädgården äntligen få sig en rejäl dusch. Torkan hade packat jorden, så vattnet lade sig på marken. Nu har det tagits upp av jorden. Solen är tillbaka.
Som jag skrev igår vandrade jag inte genom någon orörd vildmark utan genom brukad mark. Skogarna befann sig i olika stadier. Det var höga furor, tättväxande gran och öppnare delar där tall, ek och björk delade på ljuset.
Vad är en skog? Var tar den slut? Slika tankar kom medan Maggie drog i kopplet. Hon ville till sjöarna. Själv stegade jag på. Jag är en snabb vandrare. Likväl förblev tankarna där skogslandskapet förändrades. Barrträd övergick till lövträd och så kom kalhyggen.
När det är så varmt som det var då jag gick var kalhyggena en utmaning då vi blev oskyddade och från marken steg värmen. Tur var att de inte var så stora, men ingen gång stannade jag upp för att åskåda dem. Jag ville åter in under skyddande trädkronor.
Lite lade jag dock märke till under vandringen och det var att på många av hyggena hade man planterat ek, bok och rönn. Jag skrattade för mig själv och tänkte på att nu gick jag genom en ekplantage.
Sveaskog skriver på hemsidan:
I samband med att ekoparken invigdes påbörjades arbetet med att omföra granskog till lövskog. Idag finns det ganska stora arealer med ung lövskog i ekoparken, skogar som kommer att växa till sig och i framtiden bidra till ett rikare landskap.
Naturvärden
Området var inte inhägnat vilket förvånade mig då jag har hört om problemen med betesskador. Som ni ser på bilden var det dessutom mycket torrt vilket fick mig att undra på hur många av plantorna som skulle överleva?
Det som skiljde hyggena där man hade tagit ned gran och löv var att mossan på granhyggena var brun och svedd, medan det fanns gräs och andra örter på lövhyggena. Detta är dock snabba intryck då jag sällan stannade tillräckligt länge utan fortsatte mina steg emot målet. Som vandrare är jag ingen som tar pauser.
Mitt första mål var Bökestads vindskydd. Jag såg fram emot att i lugn och ro få dricka en kopp kaffe, bada lite och sedan göra middag. Men när jag kom dit satt en trio ungdomar och grillade grillspett. De hade på musik och talade högt.
Maggie ville bada och jag likaså. Det var så torrt i luften att när jag blöt kom upp började jag frysa. Jag drack min kaffe i slänten och åt en chokladbit. Senare fick jag resterna från ungdomarnas grillspett vilket berikade min frystorkade köttgryta.
När solen hade gått ned gick jag vidare längs Raslångens västra strand. Där fanns det fler vindskydd. Vi gick längs sluttningarna och kom ånyo till ett kalhygge där man hade planterat bok.
Här ser vi åter hur man ändrar från gran till löv, i det här fallet bok.
Vid Fuglabackens vindskydd trodde jag att vi skulle få vara ensamma, men då kom en polsk familj som satte upp ett jättetält. De högg ved och drack öl vid brasan. Men vi var trötta efter dagens vandring och somnade.
Så vad är en skog? Hur ska man se om en skog är blandskog eller inte? SLU diskuterar den frågan på hemsidan Vad är en skog? En plätt mark med lite träd på?. De konstaterar att det är ingen lätt fråga och tycks snarare komma fram till att det handlar om vilken relation vi har till plätten mark med träd på. Som så ofta ser vi på tinget utifrån den funktion och syfte utifrån oss, alltså det antropocentriska perspektivet.
Då liksom nu är det en källa till konflikt. Nu handlar det om biologisk mångfald, råmaterial för industrin att göra toapapper, till att uppleva det som om man är i vildmarken. Då var det en plats för tillverkning av pottaska och tjära. Det var en plats dit man släppte ut boskapen. Allmogen hade sitt syfte och konflikten uppstod senare när bruksägarna ville förbjuda svedja, när bonden ville utöka åkermarken.
”Vi förändrar vår bild av skogen hela tiden. Inte bara beroende på att den får ett annat ekonomiskt värde utan för att den är så djupt integrerad i det svenska samhället. Det som är viktigt i samhället i stort brukar fortplanta sig till hur vi ser på skogen” säger Lars Östlund.
Vad är en skog? En plätt mark med lite träd på?
I delen mellan Vesslarpssjön och Simontorps Såg har man satt ut skyltar för att visa där tjärkok och tjärrännor var i skogen. Skogen har alltid varit nyttjad och det är utifrån det som den definieras.
När jag tittar på SAOB upptäcker jag andra betydelser som har med flykt och att komma undan rättvisan: Om man höll sig i skogen betydde det att man var fredlös eller tjuv. ”Om man intog skogen” räddade man sig.
Det sista kalhygget jag gick igenom var vid Trollabadet norr om Glimåkra. Där var en björkplantage som inte var inhägnad och en inhägnad del där det fanns flera olika lövplantor som ek, bok och rönn, enligt Östra Göinge. Jag har kanske fel om att det var planterad björk, då den kommer spontant. Kanske var det asp? Men då borde det vara inhägnat, då aspen är begärlig för många djur och betas direkt. Den var för buskig för att vara bok.
Utifrån att skogen snarare ska ses som en relation än en klart definierad plats illustrerar Östra Göinge på ett träffande sätt:
En återplantering av lövträd, som bok, ek och rönn, kommer sedan att göras för att göra skogsområdet mer attraktivt i framtiden.
”Kommunen gallrar och avverkar skog i Broby och Glimåkra”
På liknande sätt inleder författarna till artikeln ”Barriers to expanding continuous cover forestry in Sweden for delivering multiple ecosystem services” (Hertog, Brogaard & Krause, 2022):
Forests provide numerous benefits to people, both locally and globally, and are the world’s most important terrestrial carbon sink, thus contributing to mitigating climate change.
(Hertog, Brogaard & Krause, 2022)
Frågorna som uppkommer då jag begrundar vad en skog är visar på hur komplext det är. Det visar också på varför kalhyggen väcker känslor. Det är något i relationen till skogen som har störts och som är svår att formulera i ord. Många blir ilskna, andra rycker på axlarna, många jägmästare rättfärdigar det utifrån produktionssyftet, medan många biologer varnar för förlust av habitat. Hyggena på bilderna i min text handlar om en omställning från barr till löv.
Min tanke i att inte främst se skogen som ett ting utan som en relation öppnar upp för andra sätt att förstå naturen. Det är inte bara en okultiverad plats eller ett livsutrymme för det som inte tillhör det mänskliga samhället. För det är en del av samhället, som jag återkommer till. Även om det är orört och obrukat så är det utvalt att vara så. Det är medvetna fattade beslut och framför allt finns det inget oberört tillstånd. Det oskyldiga är en mytisk tanke och jag håller med jägmästarna som kritiserar dem som påstår att det finns urskogar, som ett orört tillstånd.
Naturen är i rörelse. Allt flyter, som Herakleitos sade. Till denna rörelse skapar vi relationer och i dem ingår det föreställningar om vad den relationen består av. Filosofen Hegel skriver i Andens fenomenologi om framträdelsen och att vi när vi får får syn på något får en relation till det. Vad det är i sig kommer vi inte åt, då det som framträder är olika beroende av hur organismen varseblir fenomenet.
Vi människor har förmågan att formulera det vi varseblir till skillnad från andra organismer som förnimmer, därigenom får vi också ett ansvar i hur vi formulerar syftet och funktionen. Älgen kan inte anklagas för att den äter upp aspen, medan tjuvjägaren kan ställas inför rätta för den olagligt skjutna vargen. Det är också därför som till exempel Östra Göinge kommun rättfärdigar kalhygget norr om Glimåkra. Det är här som frågan om skogsägande blir svår och varför Skogsvårdslagen finns. Den reglerar hur skogsägaren får agera i sin relation till skogen.
Skogsvårdslagen uttrycker vilka krav samhället har på dig som skogsägare. I lagen anges att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Samtidigt ska du ta hänsyn till naturen, kulturmiljön, rennäringen och andra intressen.
Skogsvårdslagen
Kalhyggen berör för att de berättar om relationer och värden. Är det ägarens rätt till inkomst från träden? Skogsvandrarens upplevelse eller vivlarnas livsmiljö? Ett kalhygge berättar om att vissa värden har prioriterats. Dess värde har definierats.
Jag har svårt att avsluta detta inlägg för att jag försöker komma åt en tanke som jag inte förmår formulera och kanske det inte är nödvändigt. Relationer har sin inneboende dynamik och rörelse.
Referenser:
Hegel, Georg Wilhelm Friedrich (2008). Andens fenomenologi. Stockholm: Thales
Hertog, Iris Maria; Brogaard, Sara; Krause, Torsten. (2022). ”Barriers to expanding continuous cover forestry in Sweden for delivering multiple ecosystem services”, Ecosystem Services, Volume 53, https://doi.org/10.1016/j.ecoser.2021.101392.(https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2212041621001509)
SAOB (u.å.). ”skog”, Svenska Akademins ordböcker. (Hämtat 230627)
Skogsstyrelsen (2023). Skogsvårdslagen. Skogsstyrelsen. (Hämtat 230627)
SLU (2023). ”Vad är en skog? En plätt mark med lite träd på?”. (Hämtat 230627)
Sveaskog (2013b). ”Naturvärden”, sveaskog.se. (Hämtat 230627)
Östra Göinge (2021). ”Kommunen gallrar och avverkar skog i Broby och Glimåkra”. Östra Göinge. (hämtat 230627)
