Vargen som vägrar låta sig fångas

60 vargar ska förflyttas till södra Sverige, läser jag i rubriken. Jag har fått en artikel skickad till mig från min far. Jag ler för mig själv och tänker att det där är idioti. Jag berättar för honom om försöket med att flytta en varghona för några år sedan. Magasinet Filter har skrivit det underhållande och tragikomiska reportaget ”Sagan om världens dyraste varg” (Brännström, 2020) om varghonan som vägrade göra som människorna ville.

Idag började jag försöka förstå vad vad Länsstyrelsen Gävleborg menar och sökte efter information på deras hemsida. Men där står det inget. Det är bara ett uttalande av Sandra Wahlund, chef för viltenheten på länsstyrelsen i Gävleborg, (sr.se, 2023) som jag hittar och som alla tycks hänvisa till. Är det inte officiellt? Varför säger hon så?

Det finns många saker som löper genom mina tankar när jag läser och hör om detta. Jag tänker beta av dem enligt följande: Vargens sociala ekologi och hur de rör sig, samt en del hugskott.

Sveriges Radio skriver i anslutning till inslaget Länsstyrelsen: Flytta över 60 vargar till södra Sverige att ”Länsstyrelsen vill flytta mellan 60 och 85 vargar till det södra förvaltningsområdet där Skåne ingår när vargstammen ska spridas jämnare över hela landet”(sr.se, 2023). I Förvaltningsplan för stora rovdjur i Skåne 2021-2024 (Länstyrelsen Skåne, 2021) finns en översikt på hur Sverige är indelat. I översikten nedan ser vi att det är över en relativt stor yta som är i åtanke.

Men detta förtar inte det märkliga i uttalet. Frågan är nämligen hur det ska ske, då det inte handlar om att att samla 60 till 85 vargar på ett flak och förflytta dem till det Södra rovdjurförvaltningsområdet.

Under tiden som jag har skrivit den här bloggen har jag fördjupat mina kunskaper i vargen. I flera inlägg har jag berört hur vargen rör sig. Här vill jag göra en kort beskrivning över hur de etablerar sig och sedan hur de som population breder ut sig, se också inläggen Vargen och vad är en metapopulation och Hångla inte med vargar.

En vargpopulation, skriver Mech och Boitani (2003), kan ses som ett dynamiskt system där ett vargpar etablerar i ett revir. De får valpar och efter några år knoppas de av genom att de etablerar ett närliggande revir. När det har fått pågå ett tag ligger reviren i kant och ser ut lite grand som en genomskuren bikupa. Jämför de två bilderna nedan. Den första är en översikt för hur reviren har utökats i nordvästra Minnesota och den andra är i Gävleborg.

Jämför likheterna i strukturen med hur det ser ut i Gävleborgs län nedan.

Avknoppningen betyder att vargarna i området är nära besläktade. Mellan reviren finns det även en viss dynamik där de rör sig fram och tillbaka, men det förekommer också aggressiva möten där det naturliga är att en av kombattanterna dör.

[N]eighboring wolf packs tend to be genetically related. The closer one pack lives to another, the greater its chance of being related to the other. This tendency results from the budding and splitting processes constantly under way in a vigorous population, as well as from attempts by dispersed offspring to fill in interstices among pack territories.

Mech & Boitani (2003:106)

När reviren är etablerade finns det två faser till, enligt Mech och Boitani (2003). Dels är det några individer som ”flyter runt” (floaters) mellan reviren. Jag tolkar att det blå reviret ovan skulle kunna vara en sådan. Dels finns det dem som sprider sig (dispersers). Det kan ta tid tills de etablerar sig i ett revir vilket visar sig i exemplet med vargarna i Skåne:

Observationer av vargar i Skåne har blivit vanligare under den senaste 10-års perioden. /…/. Observationer av varg har ökat under 2020 och flera olika ensamma vargar har bekräftats under 2020/2021. I februari 2021 kunde länsstyrelsen bekräfta att två vargar etablerat revir på Linderödsåsen.

(Länstyrelsen i Skåne, 2021:12.)

Enligt DNA:prover på spillningen har det visat sig att tiken är ifrån ”Långbogenreviret i Östergötland och hanen kommer från reviret Kesberget i Västmanland” (2021:12). I inlägget Vargen, dovhjorten och Kinnekulle berättar jag om ett annat vargpar som har etablerat ett revir mellan Skövde och Kinnekulle. Det är alltså spridare från olika delar av Sverige som möts i ett nytt område.

För att vargar och andra rovdjur ska kunna etablera sig i ett område måste det finnas tillgång på föda. Länstyrelsen i Skåne skriver att den är god i länet och därför finns det bra förutsättningar för etablering inte bara av varg utan även kungsörn och lodjur.

De biologiska förutsättningarna för rovdjursetablering i Skåne är goda på grund av den stora tillgången på naturligt förekommande, potentiella bytesdjur för rovdjuren. Dessutom finns även stora arealer av lämpliga livsmiljöer för varg, lo och kungsörn.

(Länstyrelsen i Skåne, 2021:9.)

Att det är så beror på den viltförvaltning som har pågått i Sverige under de senast hundra åren, se Den andre varje månad och viltförvaltningen.

Det intressanta är här att genom god förvaltning, genom jägarnas disciplinerade och reglerade jagande finns det stora populationer av klövvilt. Detta skapade förutsättningarna för en stark vargstam.

Även hur skog och mark brukas har skapat en gynnsam situation. Skogsbrukets tallplanteringar lockar älgen, vilket i sin tur gör att vargen kommer (Ausilio et al., 2021). Att vargen i detta läge kommer till områden får effekter. Dels är risken större att tamdjur rivs eller dödas, vilket Länsstyrelsen i Skåne tar upp, dels att vargens bytesdjur börjar röra på sig över större ytor.

I Sverige är det människorna som har format landskapet genom sitt verkande. Genom lantbruk och skogsbruk är det vi som sätter de villkor som djuren har att anpassa sig till. Detta undersöks i artikeln ”Ecological Effects of Wolves in Anthropogenic Landscapes: The Potential for Trophic Cascades Is Context-Dependent” (Ausilio et al., 2021). De undersöker hur närvaron av varg påverkar älgbeståndet, och hur det i sin tur påverkar älgjakten och skadorna på skogen.

Vad de kommer fram till är att i det området som de undersökte var närvaron av älg högre i de etablerade vargreviren än utanför. Mängden älg påverkade i sin tur hur skadad skogen var på grund av deras betande.

Varför försöker jag föra in denna artikel i ett inlägg som handlar om hur dumt det låter att förflytta vargen? Jo, för att än en gång understryka att det som gör att vargar etablerar sig är just närvaron av föda. Det låter onödigt att påpeka det, men det som får dem att röra på sig är när födan minskar i ett område. De som framför allt rör sig är är de som flyter omkring mellan reviren och som sedan sprider sig till andra områden. Men det finns en annan vinkel på detta och det är att vargar tenderar till att återvända till områden som har övergivits eller som har blivit tomma, till exempel genom att vargarna har dödats.

Avslutningsvis i detta röriga inlägg med alldeles för många idéer och hugskott vill jag säga att det finns något märkligt i vissa av de idéer som politiker och tjänstemän kastar ur sig. Det är som om de inte har de biologiska faktorerna klart för sig. Det finns en underliggande vantro på kontroll, men allt är väldigt komplext. Det som görs på ritbordet stämmer ytterst sällan med förhållandena i naturen.

Jag vill jämföra detta med ett samtal jag har om värden efter det jag skrev i gårdagens inlägg. I en kommentar för jag fram Charles Sanders Peirce idé om index, ikon och symbol. Han menade att människan förstod vår omgivning utifrån tecken och vårt förhållande till dem.

Index är det vi ser direkt, till exempel ett vargavtryck i snön pekar på att varg har befunnit sig här. Exempel på ikoner är till exempel de kartorna som jag har visat i inlägget där vi kan se de geografiska områdena där vargen befinner sig i Sverige. Symboler är det kulturspecifika och det är här jag menar att vargdiskussionen ofta hamnar i Sverige.

Vargen blir en symbol för konflikten mellan stad och land och mellan olika regioner i Sverige. När vargen diskuteras på det symboliska planet, tappar vi bort arten och de levnadsvillkor de har utifrån genetiska förutsättningar och hur vi människor har format miljön. Då hittar politiker på idéer som är knepiga och då kan det bli väldigt dyrt, som exemplet med vargtiken i Filters reportage.

Referenser:

Ausilio, Giorgia; Sand, Håkan; Månsson, Johan; Mathisen, Karen Marie; Wikenros, Camilla. (2021). ”Ecological Effects of Wolves in Anthropogenic Landscapes: The Potential for Trophic Cascades Is Context-Dependent”. Frontiers in Ecology and Evolution. 10.3389/fevo.2020.577963

Brännström, Bertholf (2020). ”Sagan om världens dyraste varg”. Filter. Uppdaterad 20200107. (Hämtad 231203)

Lindwall, Joacim (2023). Länsstyrelsen: Flytta över 60 vargar till södra Sverige. sr.se. Publicerad 231125 (Hämtad 231203)

Länstyrelsen Skåne (2021). Förvaltningsplan för stora rovdjur i Skåne 2021-2024. Länstyrelsen Skåne. Diarienummer: 218-34467-21. (Se https://www.lansstyrelsen.se/skane/djur/jakt-och-vilt/stora-rovdjur.html)

Mech, L. David & Boitani, Luigi (2003). ”Wolf social ecology”. ur Mech, L. David & Boitani, Luigi (red.) (2003). Wolves: behavior, ecology, and conservation. Chicago: University of Chicago. Ss. 25–116.

Viklund, Simon; Nordin, Hans. (2022). Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2022. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2022:4.