Rutger Maclean, industrialisering och bärkapacitet. Tiden som ändrade naturen och klimatet för alltid.

Där var en lärkfalk som fångade insekter i flykten. Den är liten med en svart huva. En kärrhök gled fram. Först trodde jag det var en glada, men stjärten hade inte y:et utan var rak. På andra sidan sjön stod baron Rutger Macleans gamla slott.

Jag och Maggie besökte igår Svaneholms slott utanför Skurup innan vi skulle besöka en vän. Vi gick runt sjön, åt medhavd lunch i sumpskogen och lyssnade till härmsångare och taltrast.

Nedan ser vi här såg det ut på Macleans tid. Åkrarna gick inte alls lika tätt. Det var skogigare. Väster om sjön finns Vasatorpet. Jag minns det för att de hade satt ut en skylt. Då arrenderade en bonde ett torp där. Nu är det igenväxt med sly. Jag förmodar att då var bokskogen inte lika igenväxt utan boskap vandrade och höll borta slyn.

Nedan följer en bild av Wasatorpen. Närmast sjön benämns ”Wassen”.

Rutger Maclean levde mellan 1742 och 1816. 1782 ärvde han slottet och ägorna. Det var en nedgånget. Med hård hand och fasta idéer ändrade han om till att det göra om det till produktiv mark.

På en karta från 1785 kan vi se hur de undersökte marken. Där har de skrivit ut vad som växer på de olika delarna. Nedan ser vi ett klipp där det vid sjön står angivet ”växtlig ung bokskog” och till höger står det ”älre [!] bokskog med någon ek blandad”. På flera ställen stannade jag till och tittade på de väldiga gamla ekarna. Om jag förstår det rätt borde bokskogen vara en del av en kohage, vilket visar på en något annorlunda betydelse än idag.

Han var den förste att införa enskifte i Sverige. Det betyder att man förde ihop en massa olika åkrar till en enda äga. Innan dess hade böndernas åkrar varit uppstyckade i små tegar och kunde vara utspridda på 60 à 70 ställen runt byn där de bodde. Senare skulle stora delar av Sverige följa hans exempel, den stora skiftesreformen.

Vad Maclean gjorde var att dela upp marken i enhetliga bitar som sedan kunde arrenderas av bönderna. Han tillkallade en lantmätare som fick rita upp marken. 75 gårdar fick senare flyttas. Många flyttade och husen revs för att de inte skulle kunna komma tillbaka. De som stannade kvar fick jobba hårt och de som klagade fick höjt arrende. Hans Nilsson, en av arrendatorerna berättar om en bonde, vars hästar Maclean ansåg vara i dåligt skick:

Baronen fortsatte nu sin rond bland de övriga åkdonen, språkade med alla och såg på deras hästar.

Var det någon sämre sade han: Varför har du så dåliga hästar, du? Jo herr nådige Baron jag har så dåligt hemman och ger för högt arrende.

Jag skall lägga lite mera på dig så sköter du dig bättre för du är lat. (red. Cornell et al., 1993:37

Denna reform och liknande anses som grunden till industriella revolutionen. För det som skedde var att jordbruket blev effektivare. Genom att man fick en enhetlig åker kunde den inhägnas och det blev tydligare vem skörden tillhörde. Innan hade man delat upp den sinsemellan. Förr hade man fått sin andel. Det slog sönder en bondekultur genom att bygemenskapen försvann. Vinsten var ett överskott som man kunde spendera på annat. De som inte längre fick del av ägorna började arbeta på andra gårdar, blev drängar och pigor. Senare tog de jobb i fabrikerna i den begynnande industrialismen. Sverige förändrades kulturgeografiskt i grunden.

Idag på morgonen tänkte jag tillbaka på gårdagens promenad. Skälet är kanske lite märkligt, men det som fick mig att tänka på det var att jag läste om bärkapacitet (red. Campbell, 2015). Det innebär att man undersöker hur många arter som kan leva på i en viss biotop för att se hur många individer som kan leva i ett habitat. Å ena sidan kan man se till totalt antal arter och mäta den biologiska mångfalden, å andra sidan kan man se till hur många individer av en enskild art som kan överleva. I habitatet finns det begränsande faktorer. Här koncentrerar jag mig på tillgången på föda och på människan.

Människan är nämligen ett fantastiskt djur när det kommer till att anpassa sig till ett habitat och att kunna dominera det till sin fördel. Ovan har vi sett hur Maclean genom att förändra hur ägande och brukandet av jorden bedrevs kunde öka skördarna. Överskottet kunde man sälja och på så sätt förbättra sitt och nästkommande generationers liv.

Historiskt är besluten som fattades avgörande för den förändring som skedde i Sverige och senare i övriga världen, då det inledde den industriella revolutionen.

För vad som sker är att man ökade habitatets bärkapacitet för människan. Genom de förändringarna i miljön och teknologiska förändringar gjorde man att marken allt mer specialiserades till åkrar. Som vi ser på satellitbilden nedan så har Svaneholm blivit till en ö bland åkrar. Många andra arter har trängts undan och deras möjligheter till överlevnad har begränsats. För andra har det ökat.

Kärrhökens namn berättar att den är beroende av vattendrag, medan gladan glider över fälten och söker efter sorkar. Det betyder att kärrhöken är beroende av endast ett fåtal sjöar i regionen. Jag har sett dem glida fram i Hackeberga. ”Dem” skriver jag, men jag har endast sett enskilda, till skillnad från glador som jag ständigt ser i våra trakter.

På bilden nedan ser vi hur åkrar och fält dominerar, medan sjöarna, kärrhökens habitat, är omringade av bokskog. Granplanteringar har också fått sin plats.

Besluten i slutet av 1700-talet ledde till en befolkningsexplosion i Sverige. Fler barn överlevde. Klimatet blev också bättre då den lilla istiden var på väg att upphöra. Bärkapaciteten för människan ökade, medan arter som är beroende av skogen och sjöarna fick allt mindre öar att leva i.

Det som har möjliggjort detta är människans förmåga att inneha två modeller (se Rappaport 1988[1977]) samtidigt, vilka nämns i inlägget Jag får se näktergalen och om föreställningar som krockar med livets villkor. Det är å ena sidan våra föreställningar (”cognized model”) och å andra sidan våra möjlighetsbetingelser (”operational model”). Vad vi ser utifrån exemplet med Maclean så hindrar ibland våra föreställningar utvecklingen. Men genom att han och andra ser till vilka inneboende villkor som finns i biotopen kan de förändra villkoren till att en högre andel människor överlever.

Men, vi ser också hur det sker till ett pris och det är en väldigt mycket mindre biologisk mångfald, där arter har förpassats till små öar i ett landskap av åkrar och fält.

Våra föreställningar formar landskapet. När jag gick runt Svaneholmssjön var det en stig som jag följde. I sumpskogen var det på en bro där man varnade att det kunde vara halt om det regnade. Jag såg lärkfalken och kärrhöken från en brygga som sträckte sig ut över sjön så att jag skulle slippa att blöta ned mig. ”Gammelträden” hade en skylt som beskrev vad det var jag såg.

För Maclean skulle det ha varit idioti. För honom var naturen skapad för människan och efter den fasonen förändrade han och hans efterföljande omvärlden. Vi njuter av deras skörd och samtidigt har vår kunskap ökat så att vi börjar att se priset.

För mig är det tydligt att våra föreställningar måste anpassa sitt till en värld där fler arter kan frodas. Vad exemplet med Maclean visar är att det är möjligt att förändra ett samhälle i grunden. Det skedde genom att en elit förändrade förutsättningarna för väldigt många.

Jag väljer att sluta det här inlägget här då allt för många tankar dyker upp. Baron Rutger Maclean tåls att fundera över. Han levde i en tid där han och andra fattade beslut som förändrade hela världen.

Referens:

Campbell, Neil A. (red.) (2015). Biology: a global approach. 10. ed., Global ed. Harlow: Pearson

Cornell, Jan, Carlsson, Sten, Rosén, Jerker & Grenholm, Gunvor (red.) (1993). Den svenska historien 11 Finland förloras, Karl Johan och freden. Stockholm: Bonnier lexikon

Historiska kartor (u.å). Lantmäteriet.

Rappaport, Roy A. (1988[1977]). Ecology, adaptation, and the ills of funtionalism. Ecology, meaning, and religion. Berkeley, Calif.: North Atlantic Books. Ss. 43–95