Uppfylls det sociala kontraktet med vår miljö?

I boktopparna rörde sig mesar. Det var dimmigt. Från träden droppade fukten. En bäck porlade. Jag försökte spela in mesarna för att finna ut vad det var, men ljudupptagningen räckte inte. Jag använde kikaren, men ljuset var för dåligt. Så upphörde jag och stod bara still. Jag slutade att iaktta och varseblev istället det omkring mig. Stressen med att få reda på saker lämnades därhän och jag lät inta intrycken utan att försöka kategorisera dem. Lycka kom över mig. En tillfredsställelse spred sig i min kropp. Så gick jag och Maggie vidare.

Skogen, skriver Per Hallström i Italienska brev, ”det är friskheten, vildheten och förnyelsen, källornas hem”. Riktigt så storvulet skulle jag inte beskriva det även om jag ofta lämnar skogen utan all den stress som jag ibland tar med mig in bland träden.

Jag hittade citatet när jag sökte efter ursprunget till ordet skog. Enligt Svenska Akademins Ordbok kommer ordet från fornnordiskans skógr, som i sin tur är en avledning från ordet skag som syftar på något som skjuter ut. Jag läser att både ske och skägg har kommit från detta ord.

På danska, skriver Anne Sverdrup-Thygeson (2023), menas en udde eller ett näs, såsom i namnet Skagen. Hon nämner även att det engelska ordet forest kommer från latinets forestare, vilket betyder att hålla utanför. När jag gör en undersökning av ordet hittar jag dock snarare att det härstammar från medeltidslatinets forestis, som har två betydelser. Det ena är skog generellt, medan den andra följer Sverdrup-Thygesons resonemang, en geografiskt område som låg utanför allmogens bruk. Det var adeln och kungens mark och där jagade man. (forest). I Stenhuvuds nationalpark lät man boskapen beta och hade fruktodling.

Genom att föra fram dessa olika betydelser av ord, berättar Sverdrup-Thygeson, får vi fram två olika perspektiv på en skogsareal. Det är dels hur den ser ut (land cover) och dels hur den används (land use). I hennes eminenta bok Skogen: om träd, människor och 25 000 andra arter (2023) berättar hon likt en roman om skogen och dess organismer. Den är en fröjd att läsa och rekommenderas verkligen. Hon beskriver skogen I en annan bok som jag av bara farten vill rekommendera är Den svenska skogens historia (Lagerqvist & Lindqvist, 1999) där skogen beskrivs ur ett bruksperspektiv.

Skillnaden mellan att utgå från en beskrivning och ett användande gör att resonemanget kommer att ge olika svar. I diskussionen är det sällan tydligt vilket perspektiv den andre har. Jag tänkte på detta igår efter jag hade skrivit om politik och vad det är som vägleder politikerna, se Hur många vargar ska det finnas i Sverige? Vägleder vetenskapen politikerna?. Det knöt nämligen an till det jag hade läst under julhelgen.

I Detta satans trakthyggesbruk! Eller? beskriver jag hur jag går genom skogen i Norge. Det är brukad skog. Jag trivs och samtidigt är jag full av funderingar. För jag upplever det som om det finns ett åläggande att tycka något, men min kunskap räcker inte till.

Kanske borde jag bara ha släppt allt som jag gjorde när jag stod i Stenshuvud nationalpark? Men i funderandet, i förundran och undran över det jag ser och upplever finns det nyfikenheten som skapar den välvilliga stressen av att vilja veta mer; Jag vill förstå.

Vid Rörums ån ser jag en knäckt bok (?). Den är uppfläkt. Barken har vikt sig och veden blottas. Löv har samlats och det ser ut som en förstelnad fors. Jag står still och tittar på den, tar ett kort och går sedan vidare med Maggie.

Såsom Sverdrup-Thygeson skriver finns det olika sätt att se på skogen. Vi har olika föreställningar, vilket betyder att vi har en konceptuell förståelse av vår omvärld. De kan vara felaktiga, som att jorden är platt, men de kan också skilja sig åt mellan olika personer och kulturer, vilket inte betyder att de är felaktiga utan talar för att vi förstår vår omgivning olika. Det som styr är vad vi vet sedan innan och vår förmåga att läsa av omgivningen. Är jag en jägmästare, ekolog eller någon som strosar med sin hund? Vår blick fångar upp olika saker.

I skolans värld undervisar vi eleverna för att de ska öka sin kunskap genom att utöka deras konceptuella kunskap. Det är olika svårt, vilket beror på vilka tidigare föreställningar de har och hur stor deras kunskap är. I kapitlet ”Improving students’ scientific thinking” (Klahr et al., 2019) i verket The Cambridge handbook of cognition and education (2019) kallar författarna det för aprioriska antaganden (preconception) och felaktiga föreställningar (misconception).

Frågan som ställs är därför vilka föreställningar som eleverna bär med sig till lektionen och därefter gäller det att försöka finna ut vilka av dem som är felaktiga. Varför de är felaktiga kan bero på att de saknar kunskap, vilket betyder att dessa kunskapsluckor behöver fyllas igen. Men, skriver författarna, det kan även behövas en konceptuell förändring. Det betyder att något måste kategoriseras om och ses i ett annat perspektiv. Eller så krävs det en ontologisk förändring. Det betyder att våra mest grundläggande föreställningar kommer att påverkas och det är en jobbig process, då det också har att göra med ens identitet och ursprung.

Våra underliggande föreställningar påverkar oss hela tiden då gör medvetna och omedvetna bedömningar av den information som kommer till oss. När vi gör dessa bedömningar utgår vi från om den är rimlig eller plausibel. När något utöver det vanliga sticker ut, stannar vi upp och bearbetar informationen.

Hur rimligt eller plausibelt något är följer ur det som vi redan tycker oss veta, det som är ”consistent with or what we already know how things work. Plausibility is a known constraint in belief formation and revision” (Klahr et al., 2019:86f). Det innebär, skriver författarna, att det är svårare att integrera och assimilera bevis som motsäger det som som vi tidigare trodde på.

Den ontologiska förändringen betyder alltså att vi måste omforma vårt tidigare trossystemet. Det därför som det är lättare att fylla i kunskapsluckor, skriver de, som överensstämmer med tidigare föreställningar.

Så låt mig då avslutningsvis beskriva mina föreställningar om min miljö och hur ett koncept fick min grundval att förändras. Jag hörde i Santa Fe Institutets podd Complexity podcast. I förra säsongens avsnitt undersökte de livets fysik (Life of physics), där de går igenom de grundläggande fysiska lagarna och försöker sedan utveckla olika sätt som det kan påverka hur livet ser ut här och nu. I avsnitt 3 diskuterar de varför livet är så diversifierat (Why is life so diverse?) samt varför det bör vara så.

Tidigare har jag skrivit om att olika organismer upptar olika nischer, se Vi är ansvariga för lavarna och mossornas överlevnad. Det som jag dock har missat är att mellan de olika organismer pågår det en kamp om hur mycket som en organism kan glufsa i sig. Det finns således delar i omgivningen som kontrollerar de andra organismerna. Det är detta som ger omgivningen en stabilitet som gör att de utvecklas. Men om arter och organismer försvinner eller blir för starka så destabiliseras systemet.

Pablo Marquet, en ekolog som är knuten till institutet, utgår det grundkonceptet och jämför det med metastasering som sker när en tumör börjar sprida sig. Det är alltså cancerceller som undersöker omgivningen för att se om de kan överleva där. De flesta dör, men de som förmår att etablera sig i andra regioner skapar dottertumörer. (För en utförligare beskrivning se Metastaser & Metastasering – så funkar det). Som vi ser, skriver Marquet, finns det i miljön delar som hindrar cancercellerna från att etablera sig på nya ställen, men om de gör det riskerar de hela kroppens system, då de tar alltför stora resurser av den på bekostnad av andra.

Cancercellerna, säger han, beter sig som om de har brutit ett socialt kontrakt med sin omgivning.

To find an organism that might act as a tumor, it would be an organism that somehow, the same as a cell within a body, kind of break its social contract with the rest of the cells, and that would be an entity that somehow broke its social connection to the rest of the entities. And the obvious kind of entities us. I mean, we have been kind of outgrowing beyond what a normal mammal species of 75 kilos will achieve in terms of density and in terms of impact. (Marquet i Why is life so diverse?)

Och det är just socialt kontrakt, detta samhällsvetenskapliga begrepp, som jag fann så intressant i sammanhanget. För människan genom sina färdigheter och sitt medvetande har förmågan att skapa ett socialt kontrakt med sin omgivning. Den enskilda människan har inte den utan det sker genom att institutioner bildas i samhället, det vill säga lagar som styr hur brukandet sker i miljön, så att den biologiska mångfalden kan bibehållas.

Det är alltså dags att utveckla det sociala kontraktet till vår miljö och det gör vi genom att utveckla kunskapen, alltså de koncept och föreställningar som förhindrar av människan likt metastaser sprider sig i omgivningen och fortsätter utrotandet av mångfalden av organismer. Det är också det konceptet som jag kommer att bära med mig när jag ser mig omkring i min omgivning. Uppfylls det sociala kontraktet?

Referenser:

Forest. (2025, January 9). Wiktionary. Retrieved 09:45, January 12, 2025 from https://en.wiktionary.org/w/index.php?title=forest&oldid=83543123.

Klahr, D., Zimmerman, C., & Matlen, B. J. (2019). Improving students’ scientific thinking. In J. Dunlosky & K. A. Rawson (Eds.), The Cambridge handbook of cognition and education (pp. 67–99). Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/9781108235631.005

Lagerqvist, Lars O. & Lindqvist, Herman (1999). Den svenska skogens historia. Stockholm: Norstedt

Santa Fe Institute (2024). Why is life so diverse?. Complexity podcast. Publicerat 240218 [hämtat 250112]

Sverdrup-Thygeson, Anne (2023). Skogen: om träd, människor och 25 000 andra arter. Första upplagan Stockholm: Bokförlaget Polaris