PM Nilsson ondgör sig i en krönika i Dagens industri. Han skriver att knäroten ”är utan konkurrens den mäktigaste blomman i landet” (Nilsson, 2025). Den växer överallt, är vanlig och ändå fridlyst och dessutom rödlistad vilket hindrar avverkning av skog om den är närvarande, se Skyddet av knärot är onaturligt.
I ledartexten ”Artskyddet har haft en ny cirkusföreställning” (Gustafsson, 2025) i ATL skriver Anders Gustafsson att häckande lavskrikor hindrar en avverkning som ett ”engagerat skogsägarpar utanför Bollnäs” ville göra.
I båda fallen handlar det om artskyddet som är knutet till EU:s art- och habitatdirektiv, vilket handlar om att skydda inte bara arter utan också de områden de befinner sig i.
Direktivet är inget nytt utan antogs 1992 av EU rådet. Skälet, skriver de i direktiv 92/43/EEG, alltså Art- och habitatdirektivet, till det är för det ”pågår en ständig försämring av livsmiljöerna” och att alltfler vilda arter är hotade.
På medlemsstaternas europeiska territorium pågår en ständig försämring av livsmiljöerna, och ett ökande antal vilda arter är allvarligt hotade. Eftersom de hotade livsmiljöerna och arterna utgör en del av gemenskapens naturliga arv och hoten mot dem ofta är av gränsöverskridande karaktär, är det nödvändigt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå för att bevara dem. Direktiv 92/43/EEG
Frågan varför det skulle vara viktigt att se till vissa arter och deras habitat tarvar en relativt teknisk genomgång som jag ämnar göra i resten av texten. Detta knyter också samman med Lars fråga i kommentarerna i Städer är fyllda av biologisk mångfald. Han skrev följande:
Du skriver om ”en fungerande trofisk struktur”. Hur ser en trofisk struktur ut som inte fungerar? Ur vems eller vilkas synvinkel fungerar den inte, och vad betyder ”fungera” i detta sammanhang?
Jag skulle även koncentrera mig på den trofiska strukturen ”i skogsmark”, då jag påpekade att Östersjön är ett ypperligt exempel på ett habitat som inte fungerar. För att kunna göra detta vill jag gå väldigt grundligt tillväga. Då jag menar att det är enklare att bygga ett resonemang om alla delarna är tydliga.
Så för att gå vidare vill jag dela upp detta i två delar. Idag tänker jag utgå från lövskog och i morgon barrskog. Skälet är att de har olika förutsättningar, även om de trofiska strukturerna finns där i båda.
Ett annat ord för trofisk struktur är näringsväv, även om det förra ser till hur det är uppdelat, medan det senare fokuserar på hur det hör ihop.
För mig är ord viktiga och då är det bra att utgå från deras ursprung. Trofisk kommer från grekiskans τροφή (trofe) som betyder näring. Det i sin tur kommer från verbet τρέφω (tréfō) som betyder att få att växa och upprätthålla.
Låt oss titta på följande illustration från Vem gör vad i ett ekosystem?. Det är lektionsmaterial utvecklat Skogslabbet från SLU. I den ser vi hur en de olika arterna i en lövskog kan delas fyra nivåer, vilket bildar en struktur.
I grunden handlar det om hur energi (näring) fördelas i systemet. Solenergin fångas upp av producenterna. De tar upp solenergin och bildar fotosyntes. Energin omvandlas till gröna blad som konsumeras av växtätare. Energin omvandlas så att till exempel haren i exemplet kan leva. Den i sin tur äts upp av lodjuret, vilket gör att energin ånyo omvandlas. De tre övre delarna bryts sedan ned av svampar, insekter, vilket gör att energin kan fortsätta att cirkulera i systemet.
För att kunna fördjupa resonemanget vill jag stanna upp vid begreppet system och undersöka den tanke som har format idén om dessa påverkanssystem, vilket ekosystem är. Jag vill börja i dess mest abstrakta form som Donella H. Meadows presenterar i Thinking in systems: a primer (2008).
Hon definierar system som ett sammankopplade delar som åstadkommer något.
A system is an interconnected set of elements that is coherently organized in a way that achieves something. (Meadows, 2008:11)
Hon delar upp det i tre delar: element, sammanlänkningar (interconnections) och funktioner eller syften. Skillnaden, menar hon, mellan funktioner och syften är att det senare är kopplat till mänskliga system. Syfte är till exempel ett fotbollslag. Det har spelare, tränare, spelplan och en boll (element), som är sammanlänkat av spelregler, tränarens strategi, spelarnas kommunikation. Det har som syfte att vinna matcher för att slutligen vinna turneringen.
Ekosystemet har inget syfte, med det har olika funktioner som gör att det kan upprätthållas. Funktionerna hittar man genom att studera dess beteende, det vill säga vad det är som sker i ett system. Beteendet uppkommer genom återkopplingsloopar.
I ett systemteoretiskt tänkande, skriver hon, är det inte de enskilda elementen som är det viktigaste att koncentrera sig på utan snarare att se till hur de är sammanlänkade, då det ger dem roller i systemet. Det betyder att om förhållandet eller sammanlänkningen förändras kommer det att påverka systemet.
Det är på grund av att det finns återkopplingar som upprätthåller systemet. Det i sin tur betyder att om funktionerna ändras så kommer systemet att ändras. Det är dynamiskt.
Changing relationships usually changes system behavior. (Meadows, 2008:17)
Beteende ska här förstås som det som sker. För att illustrera detta vill jag använda mig av en bild som beskriver vad en population är för att sedan peka på hur den kan bete sig. Den ska läsas från vänster till höger. Populationen upprätthålls genom sammanlänkningen och återkopplingslooparna mellan födsel och död.
En population förökar sig genom födslar. Det betyder att ju högre populationen är desto mer kommer den att öka (återkopplingsloopen R). Men en population påverkas inte bara av hur många som föds utan också hur många som dör (återkopplingsloopen B).
Beteendet uppkommer i samverkan mellan hur många som föds och hur många som dör. Så om vi tittar på den mänskliga populationen så är systemets beteende att den ökar den på grund av olika samverkande funktioner. I ovan del ser vi bara två funktioner, fertilitet och mortalitet. Men de funktionerna antalet kan vi givetvis öka och det är då vi återvänder till de trofiska strukturerna.
Låt mig göra det genom att försthänvisa till inlägget Sverige bör ha livskraftiga rovdjursstammar. Är det biologiskt bevisat? där jag tar upp vad det är som påverkar lodjurspopulationen i Sverige. Där nämner jag artikeln Numerical response of predator to prey: Dynamic interactions and population cycles in Eurasian lynx and roe deer (Andrén & Liberg, 2024).
Forskarna menar att rådjurspopulationen påverkas av närvaron av lodjur. Det skapar ett beteende (mitt begrepp) i formandet av en cykel där en populationen lodjur (toppkonsument) påverkar rådjurens population (primärkonsument). De menar också att den drivande faktorn i populationen är antalet lodjur.
The outcome of lynx–roe deer dynamic was most sensitive to lynx numerical response. (Andrén & Liberg, 2024)
Om vi tittar i nedan figur så ser vi dels hur de olika populationerna påverkar varandra, samt det beteende (se respektive punktlinje) som forskarna menar sig se, alltså att få lodjur (svart linje) ökar rådjurspopulationen (röd linje) , medan många lodjur minskar rådjurspopulationen.
Nu har vi bara ägnat oss åt konsumenterna och inte tagit upp producenterna. Då rådjuren äter växter kommer mängden av de arterna att påverkas av konsumenternas relation. Så rådjuret som inriktar sig på örter och gräs kommer att påverka de olika artsammansättningarna av dem.
Det är dags att avsluta och återvända till Lars invändning för att sedan se till PM Nilssons och Anders Gustafssons kommentarer om de enskilda arterna, samt de lagar som påverkar avverkning. Tyvärr blev det inte så specifikt lövskog som jag hade planerat, vilket jag hoppas komma tillbaka till i morgon.
Lars undrade vad en ”fungerande trofisk struktur” är och vad som menas med ”fungera”. Han har en poäng i att stanna upp när jag använde ordet ”fungera” och jag är tacksam för detta då formuleringen är slarvig. Låt oss med terminologin från inlägget dela upp det i två delar.
Låt oss först se en fungerande trofisk struktur som en sammanlänkning av element som skapar ett dynamiskt system. Den trofiska strukturen består av element som står i relation till varandra. Hur de är sammanlänkade och artsammansättningen kommer att skapa beteenden och därmed kommer vi till den andra delen.
Vad är det för beteende som sker utifrån den sammansättning av arter och de funktioner som de tillför systemet? Som vi såg bidrar en hög lodjurspopulation till att rådjurspopulationen kommer att minska. Det i sin tur kommer att göra att vissa örter som rådjuren konsumerar växer. Att skriva att det är en fungerande trofisk uttrycker egentligen inget. Likväl är detta grunden i att förstå funktionerna med de olika elementen i biologisk mångfald och det var där jag började min begrundan i Städer är fyllda av biologisk mångfald.
Det är här vi kommer in Nilssons och Gustafssons kritik av art- och habitatdirektivet. De inriktar sig på enskilda arter, snarare än att se till habitatet (systemet) som de ingår i. Vad diskussionen de för gör, menar jag, är att skymma skogen för träden, alltså de bligar endast på arter (enskilda element) än att se till hur de elementen sammanlänkas i ett system.
Eller nej, nu är jag slarvig igen. De är mer sofistikerade än så även om de för en förenklad retorik genom att lyfta fram det enskilda.
Vad de i grunden pekar på är att knäroten och lavskrikan påverkar beteendet i systemet som skog och skogsbruket ingår i. I det ingår element och sammanlänkningar som till exempel, träd, skog, äganderätt, kapital, lagar och så vidare. Men för att inte helt snurra bort mig, så avslutar jag här.
I morgon ska det inte bli så tekniskt.
Referenser:
Andrén, Henrik; Liber, Olof. (2024). Numerical response of predator to prey: Dynamic interactions and population cycles in Eurasian lynx and roe deer. Ecological Monographs. Vol. 94:1. https://doi.org/10.1002/ecm.1594
Art- och habitatdirektivet, 21 maj 1992, Direktiv 92/43/EEG
Meadows, Donella H. (2008). Thinking in systems: a primer. Vermont: Chelsea Green Pub.
Gustafsson, Anders (2025). ”Artskyddet har haft en ny cirkusföreställning”. ATL. Publicerad 250329 och uppdaterad 250401 [hämtad 250405].
Nilsson, PM (2025). Skyddet av knärot är onaturligt. Dagens industri. Publicerad 250402 [hämtad 250405]
Skogslabbet (u.å.). Vem gör vad i ett ekosystem?. [Hämtat 250405].
