Förringar jag klimatförändringen?

Dagen innan jag återvände till Simrishamn gick vi Gruvrundan nordväst om Sunne. Ända sedan jag gick där med Maggie i april har jag velat besöka området igen, se Rapsodi i Värmland och även visa rundan för min käraste. Vi bestämde oss för att följa leden nästan hela milen förutom de två sista kilometrarna mellan Storgruvan och Asphöjden.

Även om det var en del bilar på parkeringen fick vi hela rundan för oss själva. För mig som bor i Skåne är det en lyx att få vandra ensam utan en massa annat folk. Vädret var perfekt, varken för varmt eller blött. Vi hade med smörgåsar och smågodis.

Det jag tycker om med vandringen är hur det ständigt finns något att begrunda. Gruvorna är övergivna, gammal infrastruktur har förfallit och området har omformulerats genom att göra det till en turistdestination. Samtidigt är det en byggd där skogen brukas, vilket har skapat olika habitat. Vissa delar är täta granbestånd, andra gles tall, barrområden övergår i löv, höjdskillnader och olika avstånd till vatten.

Allt detta kom jag att tänka på under morgonens läsning. Litteraturen var ett kapitel ur boken Biodiversity and climate change: transforming the biosphere (red. Lovejoy & Hannah, 2019), samt ett kapitel ur Forest ecology: an evidence-based approach (Binkley, 2021).

I kapitlet ”What Is Climate Change?” gör Michael C. Maccracken (2019) framförallt en genomgång av grunderna i vad som är skillnaden mellan klimat och väder, som han summerar med orden ”climate is what you expect and weather is what you get” (2019:12).

Det betyder att klimatet är de väderförhållanden som sker över typ 25 til 30 år. Det i sin tur kan delas upp i andra delar, som de lokala förhållandena och vad som påverkar väderförhållandena över tid. En regions klimat, skriver han, inkluderar de längre variationer och cykler över säsonger och år.

Jag tänker mig att många förknippar klimatförändringar med något negativt, katastrofer och möjligen tillkommer undergångstankar. Snarare är det en neutral term. Klimat är inte stabilt, även om vi upplever det så. Att man ser det över tre tre decennier talar ändå för att även om det samlade vädret ser olika ut från år till år finns det en viss beständighet. Det betyder att avvikelserna sällan är stora, däremot över en lång tid kan man se trender.

Här vill jag inte snurra bort mig i det alltför intrikata och komplexa utan snarare se till förutsättningarna lokalt. Låt mig ta ett exempel där jag inte har kopplat ihop vissa delar. Binkley skriver i kapitlet ”Physiology and Life History of Trees” om rotsystemen hos olika träd. En funktion är att de stabiliserar träden i marken. Vissa träd har djupa rötter, medan andra har ytliga. Tallen har en pålrot, vilket inte granen har. Detta skapar olika livsbetingelser.

Tallen tål högre vindar, medan granen tål högre väta i markerna. Hur skulle mycket mer regn påverka tallen eller torka granen? Är landskapet en sänka som fångar upp regnet eller en höjd där vattnet kan rinna bort? Så många frågor som vi kan ställa oss när vi är ute och går.

Jag tänkte tillbaka på vandringen och försökte minnas hur det såg ut där de olika bestånden var. Alltför ofta handlar vandringar om att komma framåt, så också för oss. Men det är i skogen, bland träden i dess miljö som det lästa kan bli konkret.

Det är också här som klimatförändringarna blir intressanta. Tänk er att tallen och granen kan bli många hundra år gamla. En tall uppemot 800 år, medan en gran runt hälften, samtidigt beräknas en klimatperiod 25 till 30 år. Och tänk på förändringarna som har skett under de senaste 800 åren där en mindre istid har pågått under större delen, medan nu ökar den genomsnittliga temperaturen. De måste vara utvecklade för att klara av en mängd olika skillnader.

Men åldern är bedräglig och, som Binkley skriver, de flesta träd dör unga. Dock, fortsätter han, bör man se skillnad på planterad och icke-planterad skog, där den förra beståndet har samma ålder, medan den senare består av olika åldrar. Sedan, har även planterade skogsbestånd har olika skikt. Växtmöjligheterna i de nedre skikten styrs av tillgången på ljus och näring i marken.

Innan man kommer till Storgruvan går man genom Tiskaretjärnsskogen. Jag tycker mycket om att vistas där. Som ni ser är den på sätt och vis enformig. Raka och glesa granstammar. Där finns en hel del granbarkborreangripna träd. De står döda och vaggar knarrande. Mossan berättar om vätan i markerna och skuggorna om trädkronornas täthet. Förmodligen finns det inte så mycket näring i marken. Vattnet rinner ned för slänten och för med sig näringsämnena. De sydligare områdena ligger högre upp och där är det torrare. Mossan döljs av gräs och örter. Och kantareller!

I skogsdelen finns det både tretåig hackspett och rosenticka där. När jag gick där tittade jag under fallna stammar efter tickan och på de stående träden efter hackspetten.

Inlägget har varit ganska osammanhängande och jag har skrivit det långsamt, sökandes efter vad det är jag egentligen vill säga. För det finns någon slags röd tråd som jag hoppas att jag har kunnat göra synlig.

För att kunna tydliggöra den röda tråden och varför jag ville åka tillbaka till Gruvrundan vill jag citera Maccracken när han skriver att klimatförändringar tenderar att bli något statiskt och matematiskt utan vi upplever hur våra livsbetingelser förändras. Då det pågår över så långa tider är det svårt att fånga upp det. Vi tror oss fånga det då vi upplever en väldigt varm dag eller att nu brinner det i södra Europa igen. Men värme och brand är normalt, liksom ett flerdagigt regnoväder som gör att semesterplaner behöver ändras, se En amerikanare är trygghet.

[W]hat people, plants, and wildlife experience is not the mathematical construct that makes up the three-decade average; it is changes in the intensity, occurrence, and patterns of the weather. (2019:15).

Jag skrev tidigare att termen klimatförändring egentligen är en neutral term för ett naturligt fenomen. Detta gäller även om förändringarna som sker nu är påverkad av människornas samlade handlingar utifrån den livstil som vi för. Det är naturligt då förändringarna inte bygger på någon slumpmässig fluktuation utan kan utforskas utifrån förändringarna som har skett över tid. Det går att följa genom att se till orsaker och konsekvenser. Men då talar vi framför allt om det matematiska.

För att undersöka de lokala konsekvenserna som det kommer att få, handlar det om att röra sig ute i naturen. Vad händer det om det regnar mycket eller är väldigt varmt? Hur har man tänkt förr och hur tänker man idag? Vad gör förändringarna med landskapet?

Under hösten ska jag personligen fördjupa mig i detta. Jag märker att jag behöver läsa på och sedan röra mig i landskapet.

Referenser:

Binkley, Dan (2021). Forest ecology: an evidence-based approach. First edition. Hoboken, NJ: Wiley-Blackwell

Lovejoy, Thomas E. & Hannah, Lee (red.) (2019). Biodiversity and climate change: transforming the biosphere. New Haven: Yale University Press

Maccracken, Michael C. (2019). What Is Climate Change?. ss. 12–21. ur Lovejoy, Thomas E. & Hannah, Lee (red.) (2019). Biodiversity and climate change: transforming the biosphere. New Haven: Yale University Press